Tidsunderlag

ProdTech

”Skapa en bättre förutsättning, bli stark inom produktionsteknik”

Koncept att integrera & utveckla

Har ni rätt anslagna operationstider? Är Tidsunderlaget aktuell?

Tidsunderlag är ett större koncept uppbyggt av 6st moduler:

Tidstudie

Tidstudieregister

Formelvärde

Medelvärde

Summerad tidsmodul

Tidskonfigurator

Tidsunderlag uppbyggnad - Flödet

Ett tidsunderlag är uppbyggd av 6st moduler, varav tidskonfiguratorn är programmet där man summerar ihop tiden till att kunna användas för tidsättning. Flödet visar även modulerna för att sätta relevant fördelningstid. Frekvensstudie modulerna är separata program

Hur utför man arbetsstudier?

Inom Tidsunderlag finns modulen Arbetsstudier dvs tids- och metodstudier är systematiska undersökningar av samspelet mellan personal, material och utrustning.

Tidsstudier är en metod som används för att bestämma tiden som krävs för att utföra en viss uppgift, med syftet att öka effektiviteten och produktiviteten. Det innebär att observera och registrera tiden det tar för en arbetare att utföra en uppgift under definierade förhållanden och sedan analysera data för att hitta sätt att förbättra arbetsprocessen.

Metodstudier har flera syften: att genom praktiskt arbete skaffa sig produktionstekniskt kunnande och finna möjlighet till rationalisering och att dokumentera för framtiden.

Arbetsstudier vill ge svar på, faktorer som påverkar verksamheten och vilka resultat man kan uppnå vid förändring av faktorerna: konstruktion, maskiners egenskaper, arbetets organisation, arbetsmetoder, arbetsplatsutformning.

En tidsstudie genomförs vanligtvis i följande steg:

Förberedelse: Välj den uppgift / operation som ska studeras och definiera de specifika tempona ”steg” som ingår. Viktigt att här definiera var tempogränserna är. Förbered tidsstudieblanketten med kompletterande fakta, så som arbetsplats, artikel, op, datum, arbetsplatsupplägg vid studietillfället, objektet mm

Observation: Används en tidtagarur eller annat tidmätningsverktyg för att registrera hur lång tid varje tempo tar. Helst med en klocka som klarar c.min ”centiminuter” dvs 60 sek är det samma som 100 c.min. Detta för att enklare kunna summera tempo tiderna. Vid summering av tider görs en prestationsbedömning av arbetet för att normalisera tiden i 100 takt (normal arbetstakt). En z-faktor multipliceras med tiden, där man ökar tiden när prestationer är över normal (z-faktor >1) och minskar om takten är lägre än nomalt (z-faktor <1). Z-faktor sätts från 0,7 till 1,3)

Analys: Analysera tidsdata för att identifiera mönster, flaskhalsar och möjligheter till förbättring.

Standardisering: Använd resultaten för att skapa standardiserade arbetsprocesser.

Uppföljning: Övervaka och justera de standardiserade processerna vid behov för kontinuerlig förbättring.

Verktyg som används i tidsstudier inkluderar: Stoppur: För att mäta tiden för varje arbetssteg. Tidstudiebräda: En bräda eller panel där man kan fästa tidstudieformulär och annan dokumentation. Tidstudieformulär: För att notera observationer och tidsregistreringar. Videoinspelning: För att spela in arbetsprocessen och analysera den i efterhand. Datorer och specialiserad mjukvara: För att samla in, analysera och rapportera data. Dessa verktyg hjälper till att noggrant registrera och analysera arbetsprocesser för att identifiera ineffektiviteter och förbättringsmöjligheter.

När används Tidstudieregister?

Ett Tidsstudieregister är ett verktyg som används för att analysera och tidsätta arbetsoperationer inom produktion. Det bygger på standardtider, ofta baserade på metoden MTM (Methods-Time Measurement) för att normalisera tider (100-takt).

Ett Tidsstudieregister hjälper till för att skapa ett systematiskt arbete med att ta in tider för bland annat operationstidsättning, behöver man både kunna se vilka studier som gjorts, vilka som är pågående och vilka som är inplanerade framåt. Även om det ska göras tidstudierevisioner.

Genom att mäta och dokumentera tider för olika arbetsmoment ”tempotider” kan man skapa grunddata för balansering av produktionslinor, kalkyler och förbättringsarbete. Verktyget ger detaljerad information om tider från enskilda arbetsstationer till hela produktionsprocessen. Dessutom kan det simulera tidsbesparingar för olika förbättringsförslag och hjälpa företag att öka produktiviteten.

Det är med hjälp av tidstudier man får fram tempotider som kan användas i tidsberedningar och underlag för att ta fram så kallade syntetiska tidsunderlag.

Då tidstudier är både resurskrävande och förknippad med kostnader, är det viktigt att vara noggrann och systematisk att hantera tidstudier med hjälp av ett tidstudieregister, där man enkelt kan hitta sina studier och även se vilka som är inplanerade framåt, kompletteras eller ej gjorda. Få ordning på era tidstudier.

Tidstudieregistret fungerar också som en historisk databas, där tidstudier är i nummer- och datumordning. går att sortera per avdelning eller arbetsplats, per produktgrupp, artikel eller operation. Hur många studier man gjort ett visst år mm.

Med möjlighet till frekventa revisioner som en del av arbetet för ständig förbättring, för att alltid ha aktuella tider. Även ett sätt att förbättra metoder och därmed tider. Tidstudieregister ingår som modul i Tidsunderlag.

När använder man formelvärde?

Formelvärde ger möjlighet att kunna bereda fram rättvisande tider, baserad på tidstyrande faktorer som ex storlek och vikt.

För att kunna få fram en formel som man kan använda för att bereda, räkna fram en tid, behövs det göras en mängd tidstudier baserad på olika förutsättningar ex på mindre detaljer, mellanstora och stora detaljer.

För att kunna hitta tidstyrande faktorer, ett samband, olika kluster, sammanställs värden i ett diagram med en tidsaxel och en axel för en tidstyrande faktor (storlek, vikt mm). Därefter ”ritas” en linje där man ser ansamlingar av värden.

Ju fler värden och ju tydligare samband det finns, ger ett säkrare statiskt resultat.

Utifrån framtagen formel kan man beräkna fram nya tider, även för artiklar där man inte gjort några enskilda tidstudier.

Det ger också en möjlighet att få till / visa mer rättvisande tider än om man skulle basera allt på enskilda tider. Tar bort variationer som kan uppkomma.

Det krävs att det tas fram formler för varje förutsättning som kan förekomma. Formelvärde ingår som modul i Tidsunderlag.

När används medelvärde?

För att få fram rättvisande tider för aktivitet/tempo som innebär ex transportera olika sträckor. Där man inte önskar få för många enskilda tempotider för varje sträcka (antal meter). Det skulle ge allt för många olika tempotider att välja mellan och att man även måste vara noggrann på att ha mätt upp exakt sträcka.

Medelvärde passar bra för att ta fram tempotid för ex framplockning ämnespall eller bortkörning av färdigpall till lagret, inkl att ställa den på plats i ställaget, mellan olika bearbetningstempon eller till och från ett materialtorg, bygga pall, fylla på materialbackar, läsa TO, rapportera eller annan administration mm. Medelvärde ingår som modul i Tidsunderlag.

När vill man sätta ihop tempotider till en tidsmodul?

Med en gemensam rubrik som beskriver tidsmodulen, byggs ihop, staplas tempotider på varandra till en tidsmodul, där varje tempotid innehåller en temporubrik, en kort arbetsbeskrivning, tid i c.min och antal/frekvens den förekommer.

Tempona ska sättas i rätt ordningsföljd som man gör arbetet, vilket skapar rätt förutsättning för standardiserat arbete.

Varje tempotid multipliceras med ”antal” eller frekvensen de förekommer. För lågfrekventa tempon som förekommer sällan, sätts en frekvens under 0 ex 0.25 om tempot sker var fjärde gång.

Varje tempo ska bygga på gjord klocktidsstudie som prestationsbedömts med satt utjämningsfaktor. 70 till 130 takt. Normaliserat till att gälla 100-takt. Summerad tidsmodul ingår som modul i Tidsunderlag.

Vad är en Tidsmodulskonfigurator?

Att använda en tidskonfigurator för att få fram en operationstid, har många fördelar. Man får fram en rättvisande tid som även går att använda i planering och dimensionering.

Vid en tidsberedning hämtar konfiguratorn ”färdiga” tidsmoduler som tidigare har tagits fram. Finns tre typer av tidsmoduler: Metodtid, Formelvärde och Medelvärde.

Man hämtar tidsmodulerna i den ordning som arbetet ska vara utförd, för korrekt arbetsskrivning och för ett standardiserat arbetssätt.

Därefter läggs en fördelningstid för att täcka låg frekventa aktiviteter, personlig- och verktidsberoende tider, på toppen av de summerade metodmodulernas tider, för att beräkna operationstiden. Tidsmodulskonfigurator ingår som modul i Tidsunderlag.

Fördelar

Exakta operationstider: baserade på verkliga arbetsmoment
Minskad tidsvariation: mellan olika operatörer och skift
Standardiserade arbetsmetoder: som ger jämnare produktion
Bättre planeringsunderlag: för kapacitet, bemanning och leverans
Mer träffsäkra produktkalkyler: som speglar verkliga kostnader
Underlag för rätt prissättning: och offertarbete
Identifiering av slöseri: och förbättringspotential
Stöd för investeringar: och resursoptimering
Effektiv linjebalansering: och flödesoptimering
Underlag för tidsstudier: och förbättringsarbete
Simulering av förbättringsförslag: och deras tidsbesparingar
Möjlighet att jämföra metoder: och välja den mest effektiva
Rättvis arbetsbelastning: mellan olika stationer
Minskad stress och övertid: tack vare bättre tidsplanering
Underlag för utbildning: och instruktioner
Stärkt motivation: genom tydliga och rimliga mål
Historik och spårbarhet: via tidstudieregister
Revisioner och uppdateringar: som håller tiderna aktuella
Datadrivet beslutsfattande: för metodförändringar
Stöd för hållbarhetsarbete: genom minskad resursanvändning

Nackdelar

Trots nackdelar är ett väl genomfört tidsunderlag ofta en investering som ger stor avkastning, men det kräver rätt kompetens, kommunikation och uppföljning.

Tidstudier tar tid: att genomföra och kräver noggrann planering.
Behov av utbildad personal: som kan utföra och analysera studier korrekt.
Kostsamt: att implementera och underhålla systemet, särskilt i mindre företag.
Felaktigt insamlade data: kan leda till missvisande tider.
Överdriven standardisering: kan ignorera individuella variationer i arbetssätt.
Z-faktorer och prestationsbedömningar: kan vara subjektiva och skapa osäkerhet.
Svårt att anpassa till förändrade arbetsmetoder: eller nya produkter utan att göra om studier.
Kan skapa motstånd hos personalen: om tider upplevs som orimliga eller kontrollerande.
Kräver kontinuerlig uppföljning och revision: för att hålla tiderna aktuella.
Stort behov av dokumentation och systemstöd: för att hantera data effektivt.
Risk för ökad stress: om tider används för att pressa prestation snarare än förbättra processer.
Kan upplevas som övervakning: snarare än stöd, vilket påverkar trivsel och engagemang.

Steg-för-steg guide

Förberedelse: Välj den arbetsoperation eller uppgift som ska studeras. Dela upp arbetet i tydliga moment (tempon) och definiera tempogränser. Förbered en tidsstudieblankett med fakta som artikel, arbetsplats, datum, objekt, upplägg.
Observation: Utför tidsstudien med stoppur eller digitalt verktyg (helst i centiminuter – 100 c.min = 60 sek). Registrera tiden för varje tempo noggrant. Gör en prestationsbedömning (normalisering till 100-takt) med hjälp av z-faktor (0,7–1,3).
Analys: Analysera insamlade data för att identifiera mönster, flaskhalsar och förbättringspotential. Jämför olika utföranden och arbetsmetoder.
Standardisering: Skapa standardiserade arbetsprocesser baserat på analysen. Dokumentera arbetsmoment, tider och frekvenser i en tidsmodul.
Tidsmodulskonfigurering: Använd en tidskonfigurator för att bygga upp operationstiden. Kombinera metodtider, formelvärden och medelvärden i rätt ordning. Lägg till fördelningstider för låg frekventa aktiviteter och personberoende tid.
Dokumentation i Tidsstudieregister: Spara studien i ett register för spårbarhet, revision och framtida användning. Sortera per artikel, arbetsplats, operation eller produktgrupp.
Uppföljning och förbättring: Revidera tider regelbundet för att hålla dem aktuella. Använd data för linjebalansering, kalkylering och hållbarhetsarbete.

Organisation

Genom att varje roll bidrar med sin kompetens skapas ett robust och dynamiskt tidsunderlag som stödjer både daglig produktion och strategisk utveckling.

Operatörer: Utför arbetsmoment som tidsstuderas. Ger värdefull input om arbetsmetoder och variationer. Kan delta i metodstudier för att identifiera förbättringar.
Produktionstekniker: Ansvarar för att genomföra tidsstudier och metodanalyser. Skapar och uppdaterar tidsmoduler i tidskonfiguratorn. Dokumenterar i tidstudieregister och säkerställer att tider är normaliserade (100-takt).
Planerare / Produktionsledare: Använder tidsunderlag för kapacitetsplanering, bemanning och sekvensstyrning. Säkerställer att rätt operationstider används i produktionsflödet. Jämför beläggning mot tillgängliga resurser och justerar vid behov.
Ekonom / Kalkylator: Använder tidsdata för att beräkna produktkostnader och skapa kalkyler. Säkerställer att tider i kalkyler är aktuella och realistiska. Stödjer offertarbete och investeringsbedömningar med hjälp av tidsmoduler.
Produktionschef: Övergripande ansvar för att tidsunderlag används strategiskt i produktionen. Initierar förbättringsprojekt baserat på analys av tidsdata. Säkerställer samverkan mellan teknik, ekonomi och produktion.
Systemförvaltare / ERP-ansvarig: Ser till att tidsdata är korrekt integrerat i affärssystemet. Hanterar uppdateringar och synkronisering mellan tidstudieregister och produktionsplanering.
HR / Arbetsmiljöansvarig: Använder tidsunderlag för att bedöma arbetsbelastning och skapa rättvisa arbetsförhållanden. Stödjer utbildning och instruktioner baserat på standardiserade arbetsmoment.

Tidsunderlag som del i ett Hållbarhetsarbete

Hållbarhetsarbete är en viktig del av att skapa en hållbar framtid för både företag och samhälle. Hållbarhetsarbete är inte bara bra för miljön och samhället, det kan också leda till ekonomiska fördelar. Företag som arbetar med hållbarhet kan förbättra sitt rykte, attrahera och behålla kunder och anställda, samt minska kostnader genom effektivare resursanvändning.

Hållbarhet handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det omfattar tre huvudområden:

Miljömässig hållbarhet: Att skydda och bevara naturresurser och ekosystem.
Social hållbarhet: Att främja rättvisa, jämlikhet och goda arbetsförhållanden.
Ekonomisk hållbarhet: Att skapa långsiktig ekonomisk tillväxt utan att skada miljön eller samhället.

Hur Tidsunderlag bidrar till hållbarhetsarbete

Genom att integrera Tidsunderlag i hållbarhetsarbetet kan företag inte bara förbättra sin produktivitet och effektivitet, utan också bidra till en mer hållbar och miljövänlig produktion. Tidsunderlag bidrar till hållbarhetsarbete genom att optimera produktionsprocesser och minska resursslöseri. Här är sätt på vilka Tidsunderlag kan stödja hållbarhetsarbete:

Effektiv resursanvändning: Genom att noggrant mäta och analysera tidsåtgången för olika arbetsmoment kan man identifiera ineffektiviteter och optimera resursanvändningen. Detta minskar onödigt slöseri av material och energi.
Standardisering av arbetsprocesser: Tidsunderlag hjälper till att skapa standardiserade arbetsprocesser, vilket leder till en jämnare och mer förutsägbar produktion. Detta minskar variationer och fel, vilket i sin tur minskar avfall och ökar produktiviteten.
Kontinuerlig förbättring: Genom att regelbundet övervaka och justera arbetsprocesser baserat på tidsstudier kan företag kontinuerligt förbättra sina metoder och minska sin miljöpåverkan. Detta inkluderar att hitta mer hållbara sätt att utföra arbetsuppgifter och att minska energiförbrukningen.
Balansering av produktionslinor: Med hjälp av Tidsunderlag kan företag balansera sina produktionslinor för att undvika flaskhalsar och överbelastning. Detta leder till en jämnare arbetsfördelning och minskar behovet av övertid och extra skift, vilket i sin tur minskar energiförbrukningen och arbetsrelaterad stress.
Simulering av förbättringsförslag: Tidsunderlag kan användas för att simulera olika förbättringsförslag och deras potentiella tidsbesparingar. Detta hjälper företag att fatta informerade beslut om vilka åtgärder som är mest effektiva för att förbättra hållbarheten.
Minskad energiförbrukning: Genom att optimera arbetsprocesser och minska onödiga rörelser och väntetider kan energiförbrukningen minskas. Detta leder till en mer energieffektiv produktion.
Förbättrad arbetsmiljö: Genom att standardisera arbetsprocesser och minska stress och överbelastning kan arbetsmiljön förbättras. Detta leder till ökad trivsel och minskad sjukfrånvaro bland personalen.
Minskad miljöpåverkan: Genom att minska avfall och optimera resursanvändningen kan miljöpåverkan minskas. Detta inkluderar att minska användningen av råmaterial och energi samt att minska utsläppen av växthusgaser.
Ökad transparens: Genom att använda Tidsunderlag kan företag få en bättre överblick över sina arbetsprocesser och identifiera områden där förbättringar kan göras. Detta leder till ökad transparens och bättre beslutsfattande.

Program

Vad ett programstöd tillför. Snabbare och säkrare insamling av tider med färdiga mallar och automatiska beräkningar. Högre kvalitet och spårbarhet när allt dokumenteras konsekvent och historik sparas. Tydligare visualiseringar som gör det lätt att se flaskhalsar och förbättringsmöjligheter. Bättre samarbete mellan roller eftersom data blir gemensam och lätt att dela.

Tidstudie: En tidsstudie är grunden för hela tidsunderlaget. Den innebär att man observerar och mäter varje arbetsmoment (tempo) i centiminuter, gör en prestationsbedömning (z‑faktor) och normaliserar tiden till 100‑takt. Syftet är att skapa objektiva, jämförbara och standardiserade tider som speglar verkligt utförande.
Tidstudieregister: Tidstudieregistret är databasen och historiken över alla genomförda, pågående och planerade tidsstudier. Det ger spårbarhet, ordning och möjlighet till revisioner, sortering per artikel, arbetsplats, produktgrupp eller år. Det säkerställer att tiderna är aktuella och att studier kan följas upp över tid. [hybridwork.se](https://www.hybridwork.se/tidsunderlag)
Formelvärde: Formelvärde används när tiden styrs av en faktor som varierar, exempelvis vikt eller storlek. Genom att samla många tidstudier och analysera sambanden skapas en matematisk formel som kan beräkna rättvisande tider även för artiklar som inte har studerats individuellt. Det minskar variation och ger mer robusta tider.
Medelvärde: Medelvärde används för aktiviteter där variationen är stor men där man inte vill skapa många enskilda tempotider, exempelvis transporter, framplockning, rapportering eller materialpåfyllnad. Genom att samla flera observationer skapas en stabil och representativ tid för återkommande aktiviteter.
Summerad tidsmodul: En summerad tidsmodul byggs genom att stapla tempotider i rätt ordningsföljd, med rubrik, beskrivning, tid och frekvens. Modulen representerar ett helt arbetsmoment och bygger på normaliserade tider från tidsstudier. Den skapar standardiserade arbetssätt och gör det enkelt att återanvända metodtider.
Tidskonfigurator: Tidskonfiguratorn är verktyget där man bygger ihop en operationstid genom att kombinera metodtider, formelvärden och medelvärden i rätt ordning. Därefter läggs fördelningstid på toppen för låg frekventa aktiviteter och personberoende tid. Resultatet blir en komplett, rättvisande och planeringsbar operationstid.

Tabeller

Databasen stödjer sex huvudmoduler med kopplade tabeller

Tidstudie och tempotider

TimeStudy: Lagrar grundinformationen om en tidsstudie: vad som studerades, när, av vem och under vilka förutsättningar. Ger spårbarhet och historik för alla studier.
TimeStudyTempo: Innehåller varje observerat tempo i studien, inklusive råtid, prestationsbedömning och normaliserad tid. Utgör den faktiska mätdata som allt annat bygger på.

Summerad tidsmodul

TimeModule: Representerar en färdig tidsmodul (metodtid, formelvärde eller medelvärde). Beskriver vad modulen heter, vad den används till och vem som skapat den.
TimeModuleTempo: Kopplar samman tempotider till en modul i rätt ordning. Innehåller rubrik, beskrivning, tid och frekvens för varje steg i modulen.

Formelvärde

FormulaDefinition: Beskriver en tidsformel som beräknar tid baserat på en variabel faktor, exempelvis vikt eller längd. Innehåller formeluttryck, intervall och metadata.
FormulaDataPoint: Samlar datapunkter från tidstudier som ligger till grund för formeln. Används för analys, regression och validering av formelns riktighet.

Medelvärde

AverageTimeDefinition: Definierar en aktivitet som ska ha ett medelvärde, exempelvis transportsträckor eller återkommande stödaktiviteter. Anger intervall och enhet.
AverageTimeDataPoint: Lagrar observerade tider som ingår i medelvärdesberäkningen. Bygger upp ett statistiskt underlag för stabila och representativa tider.

Tidskonfigurator

OperationConfiguration: Representerar en komplett operationstid för en artikel eller process. Innehåller kopplingar till artikel/operation, fördelningstid och total tid.
OperationConfigurationModule: Kopplar moduler till en operation i rätt ordning. Utgör byggstenarna som tillsammans skapar den färdiga operationstiden.

Grunddata

Article: Innehåller artikelnummer, namn och produktgrupp. Används för att koppla tidsstudier och operationer till rätt produkt.
Operation: Beskriver operationer eller arbetsmoment som tider ska kopplas till. Ger struktur åt produktionsflödet.
Workplace: Lagrar information om arbetsplatser och avdelningar. Används för att sortera och analysera tidsstudier per miljö.
User: Innehåller användare och roller. Används för spårbarhet, ansvar och rättighetsstyrning.

Fält

Tidstudieregister skapar rådata → används av Formelvärde, Medelvärde och Metodmoduler. Summerad tidsmodul bygger färdiga moduler. Tidskonfiguratorn plockar moduler i ordning och lägger på fördelningstid → ger operationstid. Grunddata håller ihop allt.

Tidstudieregister (tidstudier + tempotider)

TimeStudy: Syftet att lagra metadata om varje tidsstudie, skapa spårbarhet och historik. Fält TimeStudyID (PK) — unikt ID. StudyNumber — löpnummer för spårbarhet. Date. ArticleID — koppling till artikel. OperationID. WorkplaceID. Observer — vem som utförde studien. SetupDescription — arbetsplatsupplägg vid studietillfället. Notes — övrig info. Status — planerad, pågående, klar, reviderad.
TimeStudyTempo: Syftet att lagra varje observerat tempo i studien. Fält TempoID (PK). TimeStudyID (FK). TempoNumber — ordningsföljd. TempoName — rubrik. Description — kort arbetsbeskrivning. RawTimeCMin — uppmätt tid i centiminuter. PerformanceRating — z‑faktor (0,7–1,3). NormalizedTimeCMin — normaliserad tid (100‑takt). Frequency — hur ofta tempot förekommer.

Summerad tidsmodul (metodmoduler)

TimeModule: Syfte att representera en färdig tidsmodul som består av flera tempotider. Fält ModuleID (PK). ModuleName. ModuleType — Metodtid / Formelvärde / Medelvärde. Description. CreatedBy. CreatedDate.
TimeModuleTempo: Syfte att koppla tempotider till en tidsmodul i rätt ordning. Fält ModuleTempoID (PK). ModuleID (FK). TempoName. Description. TimeCMin — normaliserad tid. Frequency. OrderIndex — ordningsföljd.

Formelvärde (tidsformler baserade på tidstyrande faktorer)

FormulaDefinition: Syfte att lagra formeln som används för att beräkna tid baserat på t.ex. vikt eller storlek. Fält FormulaID (PK). Name. Description. FactorName — t.ex. vikt, längd. FormulaExpression — t.ex. a + b*x. MinValue. MaxValue. CreatedBy. CreatedDate.
FormulaDataPoint: Syfte att lagra datapunkter från tidstudier som ligger till grund för formeln. Fält DataPointID (PK). FormulaID (FK). FactorValue. TimeCMin. SourceTimeStudyID.

Medelvärde (grupperade tider för återkommande aktiviteter)

AverageTimeDefinition: Syfte att definiera en aktivitet som ska ha ett medelvärde, t.ex. ”transport 10–20 m”. Fält AverageID (PK). Name. Description. Unit — t.ex. Meter. RangeMin. RangeMax.
AverageTimeDataPoint: Syfte att lagra observerade tider som ingår i medelvärdesberäkningen. Fält DataPointID (PK). AverageID (FK). ObservedValue — t.ex. Sträcka. TimeCMin. SourceTimeStudyID.

Tidskonfigurator (bygger operationstid)

OperationConfiguration: Syfte att representera en operationstid som byggs upp av moduler. Fält ConfigID (PK). ArticleID. OperationID. CreatedBy. CreatedDate. DistributionTimeCMin — fördelningstid (personlig, verktygsberoende, låg frekvens). TotalTimeCMin — summerad tid.
OperationConfigurationModule: Syfte att koppla tidsmoduler till en operation i rätt ordning. Fält ConfigModuleID (PK). ConfigID (FK). ModuleID (FK). OrderIndex.

Grunddata-tabeller (stöd för alla moduler)

Article: Artiklar Fält ArticleID (PK). ArticleNumber. Name. ProductGroup
Operation: Operationer kopplat till artiklar. Fält OperationID (PK). OperationNumber. Name.
Workplace: Arbetsplatser 5S. Fält WorkplaceID (PK). Name. Department.
User: Användare. Fält UserID (PK). Name. Role.

Behöver ni hjälp att komma igång med Tidsunderlag konceptet?

Vi erbjuder uppdragsbemanning ex produktionstekniker som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. Planerar ni att införa flera Prodtech koncept, ta då in en Produktionschef som här kan fungera som en produktionsteknisk chef och hjälpa att avlasta er befintliga produktionschef.