ESP surveys

Lean

”LEAN hjälper till att förbättra effektiviteten och eliminera slöseri”

Koncept att integrera & utveckla

Vad innebär konceptet ESP surveys?

En ESP‑survey inom Lean marketing är i grunden ett snabbt, fokuserat och experimentellt sätt att förstå Early Signal of Preference, alltså de tidiga tecken som visar om en målgrupp faktiskt bryr sig om ett erbjudande, ett budskap eller en lösning. Det är ett verktyg för att minska risken innan man investerar tid, pengar och prestige i utveckling eller kampanjer.

En ESP‑survey försöker fånga tre saker som traditionella enkäter ofta missar som Intresseintensitet dvs hur starkt problemet eller behovet upplevs. Intentionssignal om målgruppen är villig att agera (köpa, testa, boka, byta). Prioritet om detta är något de vill lösa nu, inte ”någon gång”. Det handlar alltså inte om att fråga ”Tycker du detta låter bra?” utan att få fram beteendesignaler som kan kopplas till verklig efterfrågan.

Den största risken är att teamet tror att ESP‑surveys är validering, när de i själva verket bara är indikatorer. De är kraftfulla, men de ersätter aldrig verkliga beteendetester.

Lean marketing bygger på att validera antaganden tidigt och billigt. ESP‑surveys är ett av de mest effektiva verktygen för detta, eftersom de testar hypoteser innan kampanjer, man får veta om budskapet biter innan du spenderar på annonser. Identifierar segment med högst potential, vilka grupper visar starkast early signals? Ger input till value proposition, vilka ord, problem och triggers skapar mest energi? Styr experimentdesign, man vet vilka hypoteser som är värda att A/B‑testa först. I praktiken blir ESP‑surveys en brygga mellan kundinsikt, produktutveckling och marknadsföring.

Hur man analyserar ESP‑data där Lean marketing fokuserar på att hitta mönster som kan omsättas i experiment som hög problemintensitet + låg lösningskännedom → utbildande kampanjer. Hög vilja att agera + låg tillit → social proof‑experiment. Starka triggers i öppna svar → copywriting‑material till landningssidor. Segment med tydliga frustrationsmönster → riktade MVP‑erbjudanden. Du letar efter energi, inte statistik. Det är energin som driver early adoption.

När ESP‑surveys gör störst skillnad. De är särskilt värdefulla när man lanserar en ny tjänst eller ett nytt erbjudande, ska prioritera vilka kundproblem som är mest värda att lösa, vill validera en value proposition innan du bygger kampanjer, behöver snabb input till en Lean‑experimentloop (Build–Measure–Learn), arbetar med crowdfunding eller pre‑launch‑strategier.

Typer

Det finns flera tydliga typer av ESP‑surveys inom Lean marketing, beroende på vilken hypotes man vill validera, var i funneln man befinner sig och vilken typ av early signal man behöver.

Problemintensitets‑survey: Fokuserar på att validera hur stort problemet är och om det är värt att bygga eller marknadsföra en lösning. När den används är tidigt i processen, innan man formulerar erbjudandet. Vad den mäter är problemets styrka. Frekvens. Konsekvenser. Prioritet. Typiska frågor Hur stort är detta problemet för dig just nu? Vad är det mest frustrerande? Hur påverkar detta din vardag?
Intentions- och köpsignals‑survey: Validerar viljan att agera, inte bara åsikter. När den används är när man vill se om målgruppen faktiskt är redo att testa eller köpa. Vad den mäter är testvilja. Köpsignaler. Riskuppfattning. Triggerpunkter. Typiska frågor Hur troligt är det att du skulle testa en lösning som…? Vad skulle få dig att agera direkt? Vad hindrar dig från att testa en ny lösning?
Value proposition‑survey: Testar vilket budskap, löfte eller problemformulering som skapar mest energi. När den används är när man vill optimera copy, pitch eller landningssidor. Vad den mäter är relevans. Språk och ordval. Emotionell resonans. Förväntade resultat. Typiska frågor Vilket av dessa budskap känns mest relevant? Vilket resultat är mest värdefullt för dig? Vilka ord saknas i beskrivningen?
Segmenterings‑survey: Identifierar vilka grupper som visar starkast early signals. När den används är när man vill prioritera målgrupper eller skapa riktade experiment. Vad den mäter är Roll. Mognad. Beteendehistorik. Budget/mandat. Typiska frågor Vilken roll har du i organisationen? Hur involverad är du i att lösa detta problem? Vilket av följande beskriver dig bäst? (aktivt sökande, research, ej aktiv)
MVP‑ och erbjudandeprioriterings‑survey: Validerar vilket MVP‑erbjudande som är mest attraktivt innan man bygger det. När den används är när man har flera möjliga lösningar eller paket. Vad den mäter är Preferenser. Förväntad nytta. Testvilja. Prioritet mellan alternativ. Typiska frågor Vilket av följande erbjudanden skulle du helst vilja testa? Vilken typ av pilot känns mest värdefull? Vilket resultat är viktigast för dig?
Pris- och betalningsvilje‑survey: Fångar tidiga signaler om betalningsvilja utan att fråga direkt ”Vad vill du betala?”. När den används är när man vill prissätta eller validera affärsmodellen. Vad den mäter är acceptans för prisnivåer. Föredragen prismodell. ROI‑förväntningar. Typiska frågor Hur snabbt vill du se ROI? Vilken prismodell föredrar du? Hur värdefull skulle en lösning vara för dig?
Trigger‑ och motivations‑survey: Identifierar vad som driver handling och vad som skapar friktion. När den används är när man vill optimera CTA, kampanjer eller onboarding. Vad den mäter är motivationsfaktorer. Riskuppfattning. Tillitsbehov. Social proof‑behov. Typiska frågor Vad skulle få dig att agera direkt? Vilken typ av bevis behöver du? Vad är den största risken du ser?
Crowdfunding‑ och pre‑launch‑survey: Fångar community‑energi och early adopters inför lansering. När den används är vid pre‑launch, crowdfunding eller väntelistor. Vad den mäter är Early adopter‑vilja. Community‑engagemang. Prioritet. Förväntningar på lansering. Typiska frågor Skulle du vilja vara med i en early‑access‑grupp? Vad skulle få dig att backa en kampanj? Vilket resultat vill du se först?
Customer journey‑survey: Validerar var i resan kunden befinner sig och vilka hinder som finns. När den används är när man vill förstå funnel‑blockers och skapa riktade experiment. Vad den mäter är Awareness. Consideration. Decision readiness. Hinder. Typiska frågor Vad är ditt nästa steg i att lösa detta? Vad hindrar dig från att gå vidare? Vilken typ av information saknar du?
Språk- och copy‑insikts‑survey: Fångar kundens egna ord, som är guld för copywriting och kampanjer. När den används är när man vill skapa landningssidor, annonser eller pitchar. Vad den mäter är kundens språk. Emotionella uttryck. Problemformuleringar. ”Äntligen!”‑moment. Typiska frågor Beskriv problemet med egna ord. Vad skulle en perfekt lösning göra för dig? Vad skulle få dig att säga ”äntligen!”?

Fördelar

ESP‑surveys ger stora fördelar i Lean marketing eftersom de fångar tidiga, beteendebaserade signaler innan man investerar tid, pengar eller prestige. De minskar risken, ökar träffsäkerheten och gör att man kan prioritera rätt experiment.

Reducerar risken i tidiga beslut: genom att validera problem, behov och vilja att agera innan man bygger eller marknadsför något.
Ger snabbare lärande: eftersom man får tydliga signaler utan att behöva köra fullskaliga kampanjer.
Styr prioritering av hypoteser: så att man testar det som har störst potential först.
Skapar alignment i teamet: genom att ge gemensamma datapunkter om vad som faktiskt spelar roll för målgruppen.
Minskar slöseri: genom att undvika satsningar på idéer som saknar energi eller relevans.
Optimerar budskap och copy: genom att avslöja vilka ord, löften och problemformuleringar som triggar mest energi.
Identifierar rätt segment: man ser vilka grupper som har störst behov och högst vilja att agera.
Ger underlag för riktade experiment: som A/B‑tester, landningssidor och kampanjer.
Förbättrar konvertering: genom att avslöja vilka triggers som får målgruppen att ta nästa steg.
Stärker value proposition: genom att visa vad målgruppen faktiskt värderar, inte vad man tror.
Validerar problem innan man bygger lösningar: vilket minskar risken för felinvesteringar.
Hjälper att prioritera MVP‑funktioner: baserat på verkliga behov och frustrationer.
Ger insikter om betalningsvilja: utan att behöva fråga direkt om pris.
Avslöjar hinder och friktion: som påverkar adoption och onboarding.
Ger tydliga signaler om vilka erbjudanden som är mest attraktiva: innan man lanserar dem.
Fångar kundens egna ord: vilket är guld för copywriting, pitchar och landningssidor.
Ger djupare förståelse för motivationsfaktorer: varför de agerar eller inte agerar.
Avslöjar beteendehistorik: som visar vad de redan försökt och varför det inte fungerade.
Identifierar prioritet och timing: vilket är avgörande för kampanjplanering.
Ger kvalitativa insikter i kvantitativ form: vilket gör dem lätta att analysera och använda.
Snabb att genomföra: ofta inom 24–72 timmar.
Billig jämfört med kampanjer: som annonser eller prototyper.
Ger tydliga signaler om vilka experiment som är värda att köra.
Möjliggör iterativ förbättring: eftersom man kan köra flera ESP‑surveys i sekvens.
Stödjer Build–Measure–Learn‑loopen: genom att ge mätbara datapunkter tidigt.
Ökar sannolikheten att bygga något som säljer: eftersom man validerar efterfrågan tidigt.
Förkortar time‑to‑market: genom att eliminera onödiga steg.
Minskar kostnader för felaktiga satsningar: genom att stoppa idéer utan energi.
Ger underlag för prissättning: genom att avslöja värdeuppfattning och ROI‑förväntningar.
Stärker investeringscase: eftersom man kan visa early signals för ledning eller stakeholders.
Fångar vilja att agera, inte bara åsikter: vilket är mer förutsägbart för verkligt beteende.
Avslöjar emotionella triggers: som frustration, oro, hopp och förväntningar.
Identifierar social proof‑behov: vilket är centralt för konvertering.
Ger insikter om riskuppfattning: vilket hjälper att designa tryggare erbjudanden.
Visar hur målgruppen prioriterar i verkligheten: inte i hypotetiska scenarier.
Skapar gemensam förståelse: mellan marknad, produkt, UX och ledning.
Underlättar beslut: eftersom man kan visa tydliga datapunkter istället för magkänsla.
Stärker kundcentrering: genom att göra kundens röst konkret och mätbar.
Ökar experimentkulturen: eftersom ESP‑surveys är enkla att genomföra och ger snabba vinster.
Bygger förtroende internt: genom att visa att beslut baseras på data, inte antaganden.
Ger citat och språk direkt från målgruppen: perfekt för annonser och landningssidor.
Skapar starkare pitchar: eftersom man kan visa early signals i form av siffror och citat.
Gör det lättare att sälja in idéer internt: genom att visa tydliga behov och frustrationer.
Stärker varumärkespositionering: genom att visa att du lyssnar på målgruppen.
Ger material till thought leadership: bloggar, case och utbildningar.

Nackdelar

Självrapporterat beteende är inte verkligt beteende: människor överskattar ofta sin vilja att agera, särskilt i hypotetiska situationer.

Svar tenderar att bli rationella: även när verkliga beslut styrs av känslor, risk och sociala faktorer.
Risk för bias i frågekonstruktionen: små formuleringar kan styra svaren och skapa falska signaler.
Svårt att fånga komplexa beslut i enkla skalor (1–5): vilket kan leda till överförenkling.
Överrepresentation av engagerade respondenter: kan ge skev bild av marknaden.
Låg svarsfrekvens i vissa målgrupper: gör att datan inte alltid är representativ.
Social desirability bias: respondenter vill framstå som smarta, moderna eller problemlösande.
Hypotetisk bias: människor säger att de skulle agera, men gör det inte när det väl gäller.
Optimism bias: respondenter överskattar sin framtida motivation.
Recency bias: senaste problemet eller frustrationen får oproportionerligt stor vikt.
Priming-effekter: frågornas ordning kan påverka hur respondenten tolkar problemet.
Kan skapa falska positives: starka ord i svaren betyder inte att någon faktiskt köper.
Kan ge falska negatives: vissa innovationer är svåra att förstå innan man ser dem i praktiken.
Risk att teamet övertolkar siffror: och tror att surveys är mer prediktiva än de är.
Kan bromsa experiment: om organisationen börjar vänta på ”mer data” istället för att testa i verkligheten.
Kan ersätta kundintervjuer: trots att de två metoderna fyller olika funktioner.
Lätt att dra fel slutsatser: om man inte skiljer på energi, intresse och faktisk efterfrågan.
Svårt att tolka öppna svar i stor skala: utan bra analysmetoder.
Risk att missa nyanser: eftersom surveys inte fångar tonfall, tvekan eller känslomässiga signaler.
Segment kan bli för grova: och missa viktiga skillnader inom målgruppen.
Data kan bli för ”ren”: och därmed mindre verklighetsnära än observationer eller experiment.
Tar tid att skapa bra frågor: som inte leder respondenten.
Kräver viss kompetens i survey‑design: för att undvika bias och brus.
Kräver distribution till rätt målgrupp: vilket kan vara svårt i tidiga faser.
Kan upplevas som tråkigt av respondenter: vilket påverkar svarskvaliteten.
Risk för survey fatigue: om organisationen använder surveys för ofta.
Surveys är inte experiment: de mäter intention, inte beteende.
Kan ge en falsk känsla av validering: som gör att teamet hoppar över riktiga tester.
Kan skapa för många datapunkter: som gör det svårt att prioritera nästa steg.
Kan leda till överfokus på problem: istället för att testa lösningar i verkligheten.
Kan missa early adopters: som ofta agerar annorlunda än mainstream‑segmentet.
Risk att surveys ersätter kundkontakt: vilket minskar empati och förståelse.
Kan användas som politiskt verktyg: för att ”bevisa” en redan bestämd riktning.
Kan skapa konflikter: om olika team tolkar datan på olika sätt.
Kan bli en ursäkt för att undvika risk: ”vi måste fråga mer först”.
Kan skapa en kultur av analys: istället för handling om de inte kopplas till experiment.
Språket i surveys kan forma kundens uppfattning: snarare än att spegla den.
Risk att missa kundens egna ord: vilket gör copywriting svagare.
Kan ge för mycket fokus på problem och för lite på drömmar, aspirationer och känslor.
Kan skapa förväntningar hos respondenter: som inte matchar det man bygger.

Steg-för-steg Guide

Klargör syfte och hypotes: Definiera huvudfrågan ”Vad vill vi veta innan vi investerar mer?” Formulera 1–2 hypoteser ”Segment X upplever problem Y som högprioriterat och är villiga att testa lösning Z.” Bestäm beslutspunkt Vad kommer ni göra annorlunda beroende på svaren (köra experiment, ändra erbjudande, pausa idén)?
Välj typ av ESP‑survey: Problemintensitet Är problemet tillräckligt stort och prioriterat? Intentions/köpsignal Finns vilja att testa/köpa? Value proposition Vilket budskap skapar mest energi? Segmentering Vilka grupper visar starkast signaler? MVP/erbjudandeprioritering Vilket erbjudande ska testas först? Välj max 1–2 huvudtyper per survey för att hålla den fokuserad.
Designa frågorna: Blanda skalfrågor och öppna frågor. Fokusera på beteende, inte åsikter. Exempel på kärnblock Problemintensitet ”Hur stort är detta problemet för dig just nu?” (1–5) ”Vad är mest frustrerande?”. Beteendehistorik ”Hur har du försökt lösa detta tidigare?” Intentionssignal ”Hur troligt är det att du skulle testa en lösning som…?” (1–5). ”Vad skulle få dig att agera direkt?” Prioritet ”Hur viktigt är det att lösa detta inom 90 dagar?” Segmentering ”Vilken roll har du?” ”Vilket av följande beskriver dig bäst? (aktivt sökande / research / ej aktiv)” Håll total längd till 5–12 frågor beroende på målgrupp.
Välj verktyg och format: Enkelt först som Google Forms, Typeform, SurveyMonkey, HubSpot‑formulär etc. Struktur med kort intro: varför du frågar och hur lång tid det tar. 1–2 uppvärmningsfrågor. Kärnblock (problem, intention, prioritet). Avslut fråga om de vill bli kontaktade / delta i pilot.
Definiera målgrupp och rekrytering: Bestäm vem: segment, roller, befintliga kunder, leads, community. Bestäm hur många: hellre 30–80 relevanta svar än 300 slumpmässiga. Bestäm kanal: e‑postlista, LinkedIn, nyhetsbrev, kundbas, Slack/Community, landningssida. Skriv en kort, tydlig inbjudan som betonar nytta för respondenten (inte bara ”hjälp oss”).
Sätt enkla beslutsregler i förväg: Exempel Fortsätt/accelerera då Minst 60 % anger problemintensitet 4–5. Minst 40 % anger hög testvilja (4–5). Omformulera erbjudande/budskap Låg testvilja men hög problemintensitet. Pausa/omprioritera då Låg problemintensitet och låg prioritet. Poängen bestäm trösklar innan man ser datan, så minskar du efterhandsrationalisering.
Distribuera och samla in svar: Tidsbegränsa: t.ex. 5–10 dagar. Påminn 1–2 gånger (utan att tjata). Följ upp personligt med nyckelpersoner som ger starka eller intressanta svar.
Analysera med fokus på energi: Titta på Problemintensitet, hur många ligger på 4–5? Vilja att agera, hur många säger att de vill testa nu/snart? Prioritet, hur många ser detta som viktigt inom 30–90 dagar? Öppna svar, Vilka ord återkommer? Vilka frustrationer är starkast? Vilka triggers nämns (”äntligen”, ”slippa”, ”spara tid”, ”trygghet”)? Sammanfatta i 3–5 insikter, inte 30 datapunkter.
Koppla insikter till konkreta experiment: Översätt insikter till Lean‑tester, Hög problemintensitet + hög testvilja → bygg enkel MVP + landningssida + CTA ”Boka demo / Join beta”. Hög problemintensitet + låg testvilja → experiment med riskreducering (gratis pilot, garanti, social proof). Olika budskap presterar olika → A/B‑testa topp 2 value propositions i annonser/landningssidor. Starkt segment → skapa riktad kampanj bara för det segmentet.
Dela lärdomar och iterera: Dela kort internt 1 sida med syfte, nyckelinsikter, beslut, nästa experiment. Bestäm nästa survey‑iteration, Fördjupa ett segment. Testa ny value proposition. Fokusera på pris, ROI eller risk. ESP‑surveys blir som pulsmätare i din Lean‑loop: små, återkommande, beslutskopplade.

Organisation

I en organisation som arbetar Lean och datadrivet blir ESP‑surveys ett gemensamt språk för att förstå kundens behov, prioriteringar och vilja att agera. Men varje befattning använder dem på sitt eget sätt, eftersom de söker olika typer av early signals för att fatta bättre beslut i sin del av värdekedjan.

Produktägaren: använder ESP‑surveys för att avgöra vad som ska byggas och när. För dem handlar svaren främst om problemintensitet, frustrationer och testvilja. De analyserar vilka segment som visar starkast energi och använder insikterna för att prioritera backloggen, välja MVP‑funktioner och avgöra om en idé ska accelereras, omformuleras eller pausas. För en produktägare är en ESP‑survey ett sätt att minska risken att bygga fel saker och att säkerställa att utvecklingen ligger nära verkliga behov.
Marknadschefer och growth‑roller: använder ESP‑surveys för att optimera budskap, segmentering och kampanjer. De tittar på vilka formuleringar som skapar mest relevans, vilka triggers som får människor att vilja agera och vilka segment som visar störst energi. Resultaten blir underlag för A/B‑tester, landningssidor, kampanjstrategier och kanalval. För marknad är ESP‑surveys ett sätt att snabbt hitta rätt språk, rätt målgrupp och rätt värdelöfte innan man investerar i större kampanjer.
UX‑designers och researchers: använder ESP‑surveys för att förstå beteenden, hinder och språk. De fokuserar på öppna svar där användare beskriver sina frustrationer, förväntningar och tidigare försök att lösa problemet. Dessa insikter blir viktiga för att skapa prototyper, förbättra flöden, minska friktion och formulera copy som känns autentisk. För UX är ESP‑surveys ett komplement till intervjuer och observationer, och ett sätt att snabbt fånga mönster i användarnas egna ord.
Säljchefer och account managers: använder ESP‑surveys för att kvalificera leads och förstå köpsignaler. De letar efter svar som visar vilja att agera, budget, mandat och vilka risker eller invändningar som behöver hanteras. Svaren hjälper dem att prioritera vilka leads som är redo för dialog, hur pitchar ska anpassas och vilka hinder som måste adresseras tidigt. För sälj blir ESP‑surveys ett sätt att fokusera tiden där den ger störst effekt.
Affärsutvecklare och strateger: använder ESP‑surveys för att bedöma marknadspotential, positionering och strategiska satsningar. De analyserar energi över flera segment, prioritet inom 30–90 dagar och hur olika problem konkurrerar med varandra. Resultaten hjälper dem att avgöra om en idé är värd att skala, om en pivot behövs eller om marknadsfönstret är tillräckligt starkt. För strategiska roller är ESP‑surveys ett verktyg för att minska osäkerhet och fatta bättre investeringsbeslut.
Ledningen: använder ESP‑surveys som ett sätt att se risk, potential och alignment i organisationen. De tittar på trendlinjer över tid, betalningsvilja, segmentens energi och hur väl teamens tolkningar stämmer överens. ESP‑data blir ett beslutsunderlag för att skala upp, pausa eller omprioritera satsningar. För C‑level är surveys ett sätt att säkerställa att organisationen arbetar kundcentrerat och att investeringar baseras på tidiga signaler, inte antaganden.
Customer Success‑team: använder ESP‑surveys för att förstå hinder, frustrationer och förbättringsmöjligheter som påverkar retention. De analyserar öppna svar för att identifiera risker, förväntningar och vilka funktioner som skulle ge störst värde. Insikterna används för att förbättra onboarding, supportmaterial och kunddialoger. För CS blir ESP‑surveys ett sätt att arbeta proaktivt med kundnöjdhet och minska churn.

Frågor i en ESP‑survey

En ESP‑survey behöver många frågor som fångar problemintensitet, vilja att agera, prioritet, tidiga köpsignaler, segmentering och språk som triggar energi.

Problemintensitet (hur stort är problemet – egentligen?)

– Hur stort är detta problemet för dig just nu? (1–5)
– Hur ofta påverkar detta din vardag/arbetsdag?
– Vilka konsekvenser får problemet om du inte löser det?
– Hur länge har du upplevt detta problemet?
– Vad är det mest frustrerande med situationen?
– Vilka kostnader (tid, pengar, energi) orsakar problemet idag?
– Hur prioriterat är det för dig att lösa detta inom de närmaste 30 dagarna?

Beteendehistorik (vad har de redan gjort?)

– Hur har du försökt lösa detta tidigare?
– Vilka lösningar har du testat – och varför fungerade de inte?
– Vad gjorde att du slutade använda tidigare lösningar?
– Hur mycket tid lägger du idag på att hantera problemet?
– Vilka verktyg, tjänster eller metoder använder du just nu?

Intentionssignaler (vilja att agera)

– Hur troligt är det att du skulle testa en lösning som…? (1–5)
– Vad skulle få dig att vilja testa en ny lösning direkt?
– Om du fick en lösning som fungerade – hur snabbt skulle du vilja börja?
– Vad skulle hindra dig från att testa en ny lösning?
– Vilket av följande alternativ beskriver dig bäst? – Jag vill lösa detta nu. – Jag vill lösa detta snart. – Jag är nyfiken men inte redo. – Jag ser inget behov just nu

Prioritet & timing

– Hur viktigt är det för dig att lösa detta inom de närmaste 90 dagarna?
– Vad skulle behöva hända för att detta blir högsta prioritet?
– Vilka andra initiativ konkurrerar med detta just nu?
– När skulle vara en bra tidpunkt för dig att ta tag i detta?

Value proposition‑test (vilka ord och löften biter?)

– Vilket av följande budskap känns mest relevant för dig? (lista 3–5 hypoteser)
– Vilket problemformulering känns mest träffande?
– Vilket resultat skulle vara mest värdefullt för dig?
– Vilken av dessa beskrivningar av lösningen känns mest intressant?
– Vilka ord eller uttryck saknas i beskrivningen?

Segmentering (beteende, mognad, roll)

– Vilken roll har du i organisationen?
– Hur involverad är du i att lösa detta problem?
– Vilken typ av organisation arbetar du i?
– Hur stor är din budget/mandat för att lösa problemet?
– Vilket av följande beskriver dig bäst? – Jag söker aktivt en lösning. – Jag utvärderar alternativ. – Jag är i research‑fas. – Jag är inte aktivt på jakt.

Triggers & motivationsfaktorer

– Vad skulle göra att du agerar direkt?
– Vilken typ av bevis behöver du för att känna dig trygg att testa?
– Vilken typ av resultat skulle övertyga dig snabbast?
– Vad är den största risken du ser med att testa en ny lösning?
– Vad skulle göra att du rekommenderar en lösning till andra?

Köpsignaler & betalningsvilja

– Hur mycket skulle du vara villig att investera i en lösning som löser detta?
– Vilken prismodell föredrar du? (engångskostnad, abonnemang, per användare, per resultat)
– Hur snabbt skulle du vilja se ROI?
– Vad skulle göra priset mer motiverat för dig?

Experimentstöd (för Lean marketing‑loopar)

– Vilket av följande erbjudanden skulle du helst vilja testa? (lista MVP‑alternativ)
– Vilken typ av demo, test eller pilot skulle kännas mest värdefull?
– Vad skulle få dig att signa upp för en early‑access‑version?
– Vilken kanal skulle du föredra för att få mer information? (mail, video, demo, chat)

Öppna frågor som fångar energi

– Beskriv med egna ord vad som gör detta problemet viktigt för dig.
– Vad skulle en perfekt lösning göra för dig?
– Vad är det första du skulle vilja förbättra?
– Vilka ord skulle du använda för att beskriva problemet för en kollega?
– Vad skulle få dig att säga ”äntligen!”?

Avslutande kvalificeringsfrågor

– Vill du bli kontaktad om vi utvecklar en lösning som matchar dina behov?
– Vill du delta i en pilot eller tidig testgrupp?
– Vill du få en sammanfattning av resultaten från denna undersökning?

Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?

Vi erbjuder uppdragsbemanning ex produktionstekniker som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. Planerar ni att införa flera Lean koncept, ta då in en Lean Coordinator som hjälper er med en övergripande Lean strategi.

Intresserad?

Rekrytering | Bemanning | Utbildning

mikael@hybridwork.se

073-9282441

”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”

Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.

”Timelinespel, ett Gamification event. ESP surveys företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”

Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.

”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för ESP surveys konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”

Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.

”Ge rätt förutsättning vid införandet av ESP surveys konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”

Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.

”Öka möjligheten för den nyrekryterade att lyckas i sin nya tjänst och samtidigt utveckla företaget med att föra in nya koncept – En skräddarsydd individuell Trainéeutbildning med ett schema som visar vad som ska vara uppfyllt.”

Ett trainéeprogram kan innebära att förutom traditionell inlärning och att få tillgång till mentorskap, att få göra intressanta aktiviteter som ex arbetsprover eller leda företagsspel typ våra Timelinespel.