Kalkylunderlag

KALKYLUNDERLAG

ProdTech

”Skapa en bättre förutsättning, bli stark inom produktionsteknik”

Koncept att integrera & utveckla

Vill ni kunna sätta rätt pris baserat på verkliga kostnader? Gör ett Kalkylunderlag

Kalkylunderlag är en form av lokal ekonomi, med syfte att analysera fram vad man behöver anslå per ex timma eller om man önskar som ett påslag i procent i en självkostnads- eller bidragskalkyl. Det priset eller påslaget man får fram i ett kalkylunderlag är inte ett marknadspris utan vad man behöver ta in för att klara ekonomin. Detta innebär att man måste ställa de framtagna värdena mot ett marknadspris och därmed få en hint om det är lönsamt eller ej.

I ett kalkylunderlag försöker man att så rättvist det  går att fördela kostnaderna där de hör hemma, ex om en arbetsplats är stor och använder mycket elektrisitet, så får den arbetsplatsen bära sin procentuella del av lokalkostnaden och elförförbrukningen.

För att få rätt värden i en kalkyl. Vad behöver man ta ut i timpris för montering eller bearbetning? där man har tagit hänsyn till de verkliga kostnaderna man har. Allt från löner till budgeterade kostnader.

I ett kalkylunderlag utgår man från en årsbudget som man låter fördelas på ett så rättvist sätt att kostnaderna hamnar där de ”hör hemma”. Man låter varje arbetsplats (alt 5S område) bära sina egna kostnader. 

Hur kan man använda en Fördelningsnyckel för att fördela kostnader rättvist i ett kalkylunderlag?

Till sin hjälp för att fördela ut kostnaderna i ett kalkylunderlag, används en så kallad fördelningsnyckel, som är en matris där man tagit hänsyn till olika scenarier. Ex yta (m2), löner (kr), antal anställda (st).

För att få fram hur stor yta varje arbetsplats har och hur mycket gemensamma ytor, lager och förrådsytor, kontorsytor mm används en fabrikslayout eller en fastighetsritning.

Man ritar upp varje arbetsplats som därefter mäts upp, i antal m2. Uppmätt yta förs in i kalkylunderlaget.

Även årets kostnadsbudget ska fördelas ut där de hör hemma.

Man har oftast självkostnadskalkylens olika delar som mall för fördelningen dvs DL, DM, TO, MO, FO, AO.

Hur används nyvärdet och ekonomisk livslängd i ett Kalkylunderlag?

För att kunna sätta intern kostnad för en maskin, utgår man från det så kallade nyvärdet dvs vad skulle det kosta att ersätta maskinen med likvärdig eller ny förbättrad, där man också tar hänsyn till ekonomisk livslängd (ej fysisk).

Kalkylunderlag visar bara vilken intern kostnad man har, aldrig ett marknadspris, så man behöver anpassa satt nivå innan man ”permanent” sätter priset. Man behöver även ta hänsyn till att det är ett ”normalår” som gäller.

Fördelar

  • Rättvis och korrekt kostnadsfördelning: Ett kalkylunderlag gör det möjligt att fördela kostnader baserat på faktiska förbrukningsdata och relevanta nycklar, vilket skapar en rättvis och transparent intern kostnadsbild.
  • Ökad transparens i interna kostnader: Organisationen får en tydlig bild av vad olika verksamhetsdelar faktiskt kostar att driva, vilket minskar gissningar och antaganden.
  • Stöd för prissättning och lönsamhetsbedömning: Genom att synliggöra interna kostnader kan man jämföra dem med marknadspriser och avgöra om en tjänst eller funktion är ekonomiskt hållbar.
  • Identifiering av resursslöseri: Kalkylunderlaget gör det lätt att upptäcka ineffektiv användning av resurser som energi, yta, material, tid och personal.
  • Underlag för kostnadsbesparingar: När kostnadsdrivare blir synliga kan organisationen rikta förbättringsinsatser där de ger störst effekt.
  • Stöd för hållbarhetsarbete; Genom att inkludera miljörelaterade kostnader (t.ex. energi, avfall, transporter) kan kalkylunderlaget användas för att mäta och förbättra hållbarhet.
  • Bättre beslutsunderlag: Strukturerad kostnadsdata ger ledningen ett stabilt faktaunderlag för investeringar, prioriteringar och strategiska beslut.
  • Möjlighet att simulera scenarier: Organisationen kan testa olika förändringar — exempelvis nya arbetssätt, investeringar eller omfördelningar och se hur de påverkar kostnadsbilden innan beslut tas.
  • Underlättar rapportering och uppföljning: Ett standardiserat kalkylunderlag gör det enklare att följa upp kostnader över tid och rapportera internt eller externt.
  • Stärker intern kommunikation: Tydliga siffror och visualiserade kostnadsstrukturer gör det lättare att förklara ekonomiska samband för medarbetare och chefer.
  • Optimerar ytanvändning: Genom att koppla kostnader till yta kan ineffektiv lokal- eller resursanvändning identifieras och förbättras.
  • Bidrar till långsiktig ekonomisk stabilitet: När organisationen förstår sina kostnadsstrukturer kan den fatta mer hållbara beslut och minska ekonomiska risker.

Nackdelar

  • Tidskrävande att ta fram: Att samla in data, mäta ytor, kartlägga kostnadsställen och bygga fördelningsnycklar kräver mycket tid och resurser, särskilt första gången.
  • Risk för felaktiga antaganden: Om budgetar, nyvärden, livslängder eller fördelningsnycklar bygger på antaganden snarare än fakta kan hela kalkylen bli missvisande.
  • Kräver hög datakvalitet: Kalkylunderlaget är bara så bra som datan bakom. Bristfälliga budgetar, otydliga kostnadsställen eller dåligt uppmätta ytor leder till felaktiga resultat.
  • Kan skapa intern friktion: När kostnader fördelas mer exakt kan vissa avdelningar uppleva att de ”straffas” eller får högre kostnader än tidigare, vilket kan skapa motstånd.
  • Svårt att hålla uppdaterat: Kalkylunderlag behöver uppdateras vid förändringar i layout, maskinpark, personal, energipriser eller budgetar. Om det inte görs tappar det snabbt relevans.
  • Risk för överfokus på internkostnad: Eftersom kalkylunderlaget inte visar marknadspris kan organisationen fastna i internkostnadsoptimering och missa externa faktorer som kundvärde och konkurrens.
  • Kan bli för komplext: Om för många fördelningsnycklar, parametrar och detaljer inkluderas kan kalkylen bli svår att förstå och använda i vardagen.
  • Kräver kompetens för att tolka: Chefer och medarbetare behöver förstå kalkylprinciper, fördelningslogik och ekonomiska samband annars riskerar besluten att bli fel.
  • Kan skapa falsk precision: Detaljerade siffror kan ge en känsla av exakthet, trots att många värden bygger på uppskattningar eller normalår som inte alltid stämmer.
  • Risk för att förbättringar fördröjs: Om organisationen väntar på ”perfekt data” innan man agerar kan kalkylunderlaget bromsa förbättringstakten istället för att driva den.
  • Kan bli ett isolerat ekonomiverktyg: Om det inte integreras i dagliga beslut, förbättringsarbete och dialog mellan roller riskerar det att bli en hyllvärmare.
  • Kräver förändringsledning: Införandet innebär nya arbetssätt, nya ansvar och ibland nya konfliktytor utan tydlig projektledning och kommunikation blir implementeringen svår.

Steg-för-steg guide

  1. Definiera syfte och omfattning: I det första steget klargörs varför kalkylunderlaget ska tas fram och vad det ska omfatta. Här bestäms om syftet är intern prissättning, lönsamhetsanalys, förbättringsarbete eller resursoptimering. Samtidigt ringas omfattningen in genom att välja vilka avdelningar, arbetsplatser, kostnadsställen och kostnadsslag som ska ingå. Ett tydligt syfte och en avgränsad omfattning skapar riktning och gör det enklare att fatta metodiska beslut i de kommande stegen.
  2. Identifiera kostnadsställen: I detta steg kartläggs alla relevanta kostnadsställen som ska bära sina egna kostnader. Det kan handla om arbetsplatser, verkstäder, kontor, lager eller stödprocesser. Varje kostnadsställe får ett tydligt namn och en struktur som gör det möjligt att koppla kostnader, resurser och nyckeltal till rätt plats. En tydlig kostnadsställestruktur är grunden för en rättvis och spårbar kostnadsfördelning.
  3. Samla kostnadsdata: Här samlas all ekonomisk information in som behövs för kalkylen. Det inkluderar direkta kostnader som löner, material och drift, samt indirekta kostnader som administration, IT, städning och ledning. Underlaget hämtas från budget, bokföring, avtal och mätdata. Ju bättre datakvalitet, desto mer tillförlitligt blir kalkylunderlaget.
  4. Mäta och kartlägga resurser: I detta steg kartläggs de resurser som kostnadsställena använder. Det kan handla om yta i kvadratmeter, arbetstid, maskintid, energiförbrukning, vatten, avfall eller andra relevanta resurser. Layout, ritningar och mätningar används för att få fram faktiska värden. Denna kartläggning gör det möjligt att koppla kostnader till verklig förbrukning.
  5. Bestäm fördelningsnycklar: Fördelningsnycklarna avgör hur gemensamma kostnader ska fördelas på ett rättvist sätt. Nycklarna väljs utifrån vad som bäst speglar förbrukningen, exempelvis yta för lokalkostnader, antal anställda för administrativa kostnader eller maskintid för produktionskostnader. Rätt val av nycklar är avgörande för att kalkylen ska bli rättvis och användbar.
  6. Fördela gemensamma kostnader: När nycklarna är satta fördelas de gemensamma kostnaderna ut till kostnadsställena. Kostnad per nyckelenhet räknas fram och multipliceras med respektive kostnadsställes förbrukning. Resultatet blir en rättvis fördelning där varje del av verksamheten bär sin proportionella del av de gemensamma kostnaderna.
  7. Summera totala kostnader per kostnadsställe: I detta steg summeras alla kostnader för varje kostnadsställe, både direkta och fördelade. Här skapas en tydlig bild av vad varje del av verksamheten faktiskt kostar att driva. Utifrån detta kan nyckeltal tas fram, exempelvis kostnad per timme, per enhet eller per kvadratmeter, beroende på verksamhetens behov.
  8. Analysera kostnadsbilden: När kostnaderna är sammanställda analyseras resultatet. Här jämförs kostnadsställen med varandra, med tidigare år eller med budget. Avvikelser, ineffektivitet och kostnadsdrivare identifieras. Analysen ger insikter om var resurser används effektivt och var förbättringar behövs.
  9. Koppla till beslut och förbättringar: Analysen omsätts till konkreta beslut och förbättringar. Det kan handla om att optimera layout, ändra bemanning, investera i utrustning, justera arbetssätt eller förhandla avtal. Genom att simulera olika scenarier kan man se hur förändringar påverkar kostnadsbilden innan beslut fattas. Detta steg gör kalkylunderlaget till ett aktivt styrverktyg.
  10. Standardisera och uppdatera: Det sista steget handlar om att göra kalkylunderlaget hållbart över tid. Metod, nycklar, datakällor och ansvar dokumenteras så att arbetssättet blir standardiserat. Rutiner skapas för hur ofta kalkylen ska uppdateras och hur den ska användas i uppföljning, dialog och förbättringsarbete. När kalkylunderlaget blir en återkommande del av verksamhetens styrning skapas långsiktig nytta.

Organisation

  • CFO / Ekonomichef: CFO använder kalkylunderlaget som ett strategiskt beslutsunderlag. Fokus ligger på att säkerställa att kostnadsstrukturen är korrekt, att fördelningsnycklarna speglar verkligheten och att internkostnaderna kan jämföras med marknadspriser för att bedöma lönsamhet. CFO analyserar hur kostnaderna fördelas mellan kostnadsställen, identifierar ekonomiska risker och använder kalkylen för att modellera scenarier inför investeringar, budgetarbete och prissättning. Rollen ansvarar också för att kalkylunderlaget integreras i företagets ekonomiska styrning och rapportering.
  • Controller: Controllern arbetar operativt med att samla in data, kvalitetssäkra siffror och bygga själva kalkylmodellen. Rollen säkerställer att budgetar, nyvärden, livslängder och fördelningsnycklar är korrekta och uppdaterade. Controllern analyserar avvikelser, följer upp kostnadsställen och tar fram nyckeltal som kostnad per timme, per m² eller per maskin. Controllern är ofta den som utbildar andra roller i hur kalkylunderlaget ska användas och ansvarar för att modellen hålls aktuell över tid.
  • Produktionschef: Produktionschefen använder kalkylunderlaget för att förstå hur produktionen belastar kostnaderna och för att identifiera förbättringsområden. Rollen analyserar hur yta, maskiner, bemanning och energiförbrukning påverkar kostnadsbilden och använder insikterna för att optimera layout, kapacitet och arbetsflöden. Produktionschefen använder också kalkylen för att argumentera för investeringar, förändringar i bemanning eller förbättringar i arbetssätt.
  • Produktionstekniker: Produktionsteknikern arbetar nära kalkylunderlaget genom att bidra med faktiska data om maskiner, ytor, kapacitet och förbrukning. Rollen mäter upp arbetsplatser, analyserar maskinernas nyvärden och livslängder och säkerställer att fördelningsnycklarna speglar verklig användning. Produktionsteknikern använder kalkylunderlaget för att identifiera resursslöseri, förbättra yteffektivitet och optimera arbetsstationer. Rollen är central när kalkylunderlaget ska kopplas till Lean‑arbete och hållbarhetsinitiativ.
  • Platschef / Produktionsledare: Platschefen använder kalkylunderlaget för att förstå kostnadsdrivare i den dagliga verksamheten. Rollen följer upp kostnader per arbetsplats, analyserar avvikelser och använder kalkylen för att prioritera förbättringar. Platschefen kommunicerar kostnadsbilden till teamen och säkerställer att arbetssätt och resursanvändning ligger i linje med företagets ekonomiska mål. Kalkylunderlaget blir ett verktyg för att skapa ansvarstagande och transparens i produktionen.
  • Hållbarhetsansvarig: Hållbarhetsansvarig använder kalkylunderlaget för att spåra energi, vatten, avfall, CO₂ och andra miljöparametrar. Rollen analyserar hur olika kostnadsställen påverkar företagets miljöavtryck och använder kalkylen för att identifiera förbättringsmöjligheter. Kalkylunderlaget blir ett stöd för certifieringar, rapportering och kommunikation av hållbarhetsresultat. Det används också för att simulera effekten av hållbarhetsåtgärder innan de genomförs.
  • HR / Kompetensansvarig: HR använder kalkylunderlaget indirekt genom att koppla kompetensbehov till kostnadsdrivare. Rollen kan använda kalkylen för att förstå var kompetensbrister påverkar kostnader, exempelvis ineffektivitet, omställningstid eller felaktig hantering av resurser. HR kan också använda kalkylunderlaget som del av traineeprogram, onboarding och kompetensutveckling kopplat till produktionsteknik och ekonomisk förståelse.
  • VD / Ledningsgrupp: VD använder kalkylunderlaget som ett övergripande styrverktyg. Det ger en tydlig bild av hur verksamheten presterar ekonomiskt, var flaskhalsar finns och vilka delar av organisationen som är mest kostnadsdrivande. VD använder kalkylen för att fatta strategiska beslut om investeringar, expansion, prissättning och organisationsutveckling. Kalkylunderlaget blir ett sätt att säkerställa att verksamheten är långsiktigt hållbar både ekonomiskt och resursmässigt.

Kalkylunderlag som del i ett Hållbarhetsarbete

Hållbarhetsarbete är en viktig del av att skapa en hållbar framtid för både företag och samhälle. Hållbarhetsarbete är inte bara bra för miljön och samhället, det kan också leda till ekonomiska fördelar. Företag som arbetar med hållbarhet kan förbättra sitt rykte, attrahera och behålla kunder och anställda, samt minska kostnader genom effektivare resursanvändning.

Hållbarhet handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det omfattar tre huvudområden:

  • Miljömässig hållbarhet: Att skydda och bevara naturresurser och ekosystem.
  • Social hållbarhet: Att främja rättvisa, jämlikhet och goda arbetsförhållanden.
  • Ekonomisk hållbarhet: Att skapa långsiktig ekonomisk tillväxt utan att skada miljön eller samhället.

Hur ett kalkylunderlag kan bidra till företagets hållbarhetsarbete

Ett kalkylunderlag kan spela en viktig roll i företagets hållbarhetsarbete genom att ge en tydlig och strukturerad översikt över kostnader, resurser och miljöpåverkan. Genom att använda ett kalkylunderlag som en del av sitt hållbarhetsarbete kan företaget inte bara förbättra sin miljöprestanda utan också uppnå kostnadsbesparingar och stärka sitt varumärke. 

  • Identifiera och minska resursslöseri: Genom att noggrant analysera och dokumentera resursanvändningen per kostnadställen kan företaget identifiera områden där resurser slösas och vidta åtgärder för att minska detta slöseri. Detta kan inkludera att optimera materialanvändning, minska energiförbrukning och förbättra avfallshantering eller bli mer yteffektiv.
  • Kostnadsbesparingar: Ett kalkylunderlag kan hjälpa företaget att identifiera kostnadsbesparingar genom att minska onödiga utgifter och ineffektiviteter. Att bli medveten om var kostnader finns genom att låta varje  kostnadsställe bära sin egna kostnader. Genom att implementera hållbara lösningar kan företaget inte bara minska sin miljöpåverkan utan också spara pengar på lång sikt.
  • Utvärdera miljöpåverkan: Genom att inkludera miljöaspekter i kalkylunderlaget via att man har fördelningsnycklar i fördelningsmatrisen så som effekt, elförbrukning, vattenförbrukning, oljeförbrukning, sopor, återvinning kan företaget utvärdera och kvantifiera sin miljöpåverkan. Med denna information kan företaget sätta upp mål och strategier för att minska sin miljöpåverkan.
  • Stödja beslutsfattande: Ett kalkylunderlag ger en tydlig och strukturerad översikt över kostnader och resurser, vilket underlättar beslutsfattandet. Genom att inkludera hållbarhetsaspekter i kalkylunderlaget kan företaget fatta informerade beslut som tar hänsyn till både ekonomiska och miljömässiga faktorer. Med ett kalkylunderlag kan arbeta med olika scenarier dvs simulera olika förbättringar inom Hållbarhet, att presentera för ledningen.
  • Kommunicera hållbarhetsarbete: Ett kalkylunderlag kan användas för att kommunicera företagets hållbarhetsarbete till intressenter, inklusive kunder, investerare och anställda. Genom att visa konkreta siffror och resultat kan företaget bygga förtroende och visa sitt engagemang för hållbarhet.
  • Stödja certifieringar och rapportering: Många hållbarhetscertifieringar och rapporteringsstandarder kräver detaljerad dokumentation av företagets miljöpåverkan och hållbarhetsarbete. Ett kalkylunderlag kan hjälpa företaget att samla in och organisera denna information, vilket underlättar certifieringsprocessen och rapporteringen.

Fördelarna med att använda en fördelnings nyckelmatris med fokus på yteffektivitet

Att optimera ytanvändningen och minska ytbehovet är avgörande för att förbättra företagets hållbarhet och kostnadseffektivitet. En fördelningsnyckelmatris i ett kalkylunderlag kan spela en viktig roll i detta arbete genom att ge en strukturerad och detaljerad översikt över hur ytan används och hur den kan optimeras. 

  • Identifiera ineffektiv ytanvändning: Genom att analysera ytanvändningen i olika delar av verksamheten kan företaget identifiera områden där ytan används ineffektivt. Detta kan inkludera överflödiga lagerutrymmen, onödiga gångar och outnyttjade ytor.
  • Optimera layout och arbetsflöden: En fördelningsnyckelmatris kan hjälpa företaget att optimera layouten och arbetsflödena genom att omorganisera utrustning, arbetsstationer och lagerutrymmen. Detta kan leda till en mer effektiv användning av ytan och förbättrade arbetsflöden.
  • Minska kostnader: Genom att minska ytbehovet kan företaget spara pengar på hyra, underhåll och energikostnader. En optimerad ytanvändning kan också minska behovet av att investera i nya lokaler eller utbyggnader.
  • Förbättra arbetsmiljön: En effektiv ytanvändning kan bidra till en bättre arbetsmiljö genom att skapa mer utrymme för medarbetarna och minska trängseln. Detta kan leda till ökad produktivitet och trivsel bland medarbetarna.
  • Stödja hållbarhetsmål: Genom att minska ytbehovet och optimera ytanvändningen kan företaget minska sin miljöpåverkan. Detta kan inkludera minskad energiförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och minskat avfall.
  • Underlätta beslutsfattande: En fördelningsnyckelmatris ger en tydlig och strukturerad översikt över ytanvändningen, vilket underlättar beslutsfattandet. Genom att ha en detaljerad bild av hur ytan används kan företaget fatta informerade beslut om förändringar och förbättringar.
  • Öka flexibiliteten: Genom att optimera ytanvändningen kan företaget bli mer flexibelt och snabbt anpassa sig till förändringar i produktionen eller marknaden. Detta kan inkludera att snabbt kunna omorganisera arbetsstationer eller lagerutrymmen vid behov.

Identifiera och minska resursslöseri inom olika hållbarhetskategorier

Genom att använda ett kalkylunderlag för att identifiera och minska resursslöseri inom dessa hållbarhetskategorier kan företaget förbättra sin miljöprestanda, spara pengar och stärka sitt varumärke. 

  • Energi: Kalkylunderlaget kan analysera energiförbrukningen i olika delar av verksamheten, såsom belysning, uppvärmning, kylning och maskiner. Genom att jämföra energiförbrukningen med branschstandarder och tidigare perioder kan företaget identifiera områden med hög energiförbrukning. Företaget kan implementera energieffektiva lösningar, såsom LED-belysning, energieffektiva maskiner och optimerade driftstider. Genom att övervaka och justera energiförbrukningen kan företaget minska sina energikostnader och koldioxidutsläpp.
  • Vatten: Kalkylunderlaget kan spåra vattenförbrukningen i olika processer och identifiera områden med hög vattenanvändning. Genom att analysera vattenförbrukningen kan företaget identifiera läckor, ineffektiva processer och överanvändning. Företaget kan implementera vattenbesparande åtgärder, såsom återanvändning av processvatten, installation av vattensnåla armaturer och optimering av vattenanvändningen i produktionen. Genom att minska vattenförbrukningen kan företaget spara pengar och minska sin miljöpåverkan.
  • Material: Kalkylunderlaget kan analysera materialanvändningen i produktionen och identifiera områden med högt materialslöseri. Genom att spåra materialflöden och jämföra med produktionsvolymer kan företaget identifiera ineffektiva processer och överanvändning av material. Företaget kan implementera åtgärder för att optimera materialanvändningen, såsom förbättrad lagerhantering, återvinning av spillmaterial och användning av mer hållbara material. Genom att minska materialslöseriet kan företaget spara pengar och minska sin miljöpåverkan.
  • Avfall: Kalkylunderlaget kan spåra avfallsgenereringen i olika delar av verksamheten och identifiera områden med höga avfallsmängder. Genom att analysera avfallsflöden och typer av avfall kan företaget identifiera ineffektiva processer och överproduktion.    Företaget kan implementera åtgärder för att minska avfallsmängderna, såsom förbättrad avfallssortering, återvinning och återanvändning av material samt optimering av produktionsprocesserna. Genom att minska avfallsmängderna kan företaget spara pengar och minska sin miljöpåverkan.
  • Koldioxidutsläpp: Kalkylunderlaget kan analysera koldioxidutsläppen från olika delar av verksamheten, såsom energiförbrukning, transporter och produktion. Genom att spåra koldioxidutsläppen kan företaget identifiera områden med höga utsläpp. Företaget kan implementera åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, såsom att övergå till förnybar energi, optimera transportlogistiken och förbättra energieffektiviteten i produktionen. Genom att minska koldioxidutsläppen kan företaget bidra till att bekämpa klimatförändringarna och förbättra sitt hållbarhetsarbete.
  • Transport och logistik: Kalkylunderlaget kan analysera transport- och logistikprocesserna för att identifiera ineffektiviteter, såsom onödiga transporter, lågt fyllnadsgrad och långa transportsträckor. Företaget kan optimera rutter, öka fyllnadsgraden och använda mer bränsleeffektiva fordon för att minska bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen.
  • Förpackningar: Kalkylunderlaget kan spåra användningen av förpackningsmaterial och identifiera områden med högt förpackningsslöseri. Företaget kan implementera åtgärder för att minska förpackningsmaterial, såsom att använda återvinningsbara eller biologiskt nedbrytbara material och optimera förpackningsdesignen för att minska materialanvändningen.
  • Kemikalier och farliga ämnen: Kalkylunderlaget kan analysera användningen av kemikalier och farliga ämnen i produktionen och identifiera områden med högt kemikalieslöseri eller risk för miljöpåverkan. Företaget kan implementera åtgärder för att minska användningen av farliga ämnen, såsom att ersätta dem med mindre skadliga alternativ och förbättra hanteringen och lagringen av kemikalier.
  • Social hållbarhet: Kalkylunderlaget kan analysera arbetsförhållanden och sociala aspekter inom företaget, såsom arbetsmiljö, arbetsvillkor och medarbetarnas välbefinnande. Företaget kan implementera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, säkerställa rättvisa arbetsvillkor och främja medarbetarnas hälsa och välbefinnande.
  • Ekonomisk hållbarhet: Kalkylunderlaget kan analysera företagets ekonomiska hållbarhet genom att spåra kostnader, intäkter och lönsamhet. Företaget kan implementera åtgärder för att förbättra den ekonomiska hållbarheten, såsom att optimera kostnadsstrukturen, öka intäkterna och förbättra lönsamheten.

Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?

Vi erbjuder uppdragsbemanning ex produktionstekniker som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. Planerar ni att införa flera Prodtech koncept, ta då in en Produktionschef som här kan fungera som en produktionsteknisk chef och hjälpa att avlasta er befintliga produktionschef.

Intresserad?

Rekrytering | Bemanning | Utbildning

mikael@hybridwork.se

073-9282441

”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”

Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.

”Timelinespel, ett Gamification event. Kalkylunderlag företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”

 Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.

”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Kalkylunderlag konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”

Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.

”Ge rätt förutsättning vid införandet av Kalkylunderlag konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”

Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.

”Öka möjligheten för den nyrekryterade att lyckas i sin nya tjänst och samtidigt utveckla företaget med att föra in nya koncept – En skräddarsydd individuell Trainéeutbildning med ett schema som visar vad som ska vara uppfyllt.”

Ett trainéeprogram kan innebära att förutom traditionell inlärning och att få tillgång till mentorskap, att få göra intressanta aktiviteter som ex arbetsprover eller leda företagsspel typ våra Timelinespel.

Built-In Learning

Career

Select

Hybrid Work

On-Site Work