”Design med användaren i fokus”
Koncept att integrera & utveckla
Vad innebär konceptet Person-first design?
Person-first design även kallat People-first design eller Humanity-centered design, som är ett växande synsätt inom designvärlden.
Person-first design är ett designfilosofiskt tillvägagångssätt som sätter människan, inte bara användaren i centrum för hela designprocessen. Det handlar om att förstå människors behov, kontext, känslor och samhälleliga sammanhang, snarare än att enbart optimera för funktion eller estetik.
I en värld där teknologin utvecklas snabbt och där klimatförändringar, sociala klyftor och psykisk ohälsa är utmaningar, erbjuder person-first design ett sätt att skapa lösningar som är meningsfulla, hållbara och mänskliga. Det är inte bara en metod det är ett etiskt ställningstagande.
Grundprinciper
- Empati i fokus: Designern strävar efter att förstå människors livssituation, utmaningar och mål på djupet.
- Inkludering och tillgänglighet: Lösningar ska fungera för så många som möjligt, oavsett funktionsvariationer, bakgrund eller resurser.
- Samhällsnytta före individnytta: Till skillnad från traditionell användarcentrerad design, som ofta fokuserar på individens behov, betonar person-first design kollektiva lösningar som främjar gemenskap och hållbarhet.
- Planet och människa som en helhet: Design som inte är bra för planeten är inte heller bra för människan. Därför integreras ekologisk hållbarhet i varje beslut.
Skillnaden mellan Person-first Design och User-Centered Design
Inom designvärlden talas det ofta om att sätta användaren i centrum. Men på senare tid har ett bredare perspektiv vuxit fram: Person-first design. Även om det liknar User-Centered Design (UCD) på många sätt, finns det viktiga skillnader i fokus, filosofi och mål.
User-Centered Design handlar om att skapa produkter och tjänster som är enkla, effektiva och användbara för den person som interagerar med dem. Designern fokuserar på användarens behov, beteenden och mål – ofta genom metoder som användartester, personas och iterativ utveckling. Frågan som driver processen är: Hur kan vi göra detta enklare för användaren att använda?
Person-first Design, däremot, går ett steg längre. Här betraktas människan inte bara som användare, utan som en hel individ med känslor, värderingar, social kontext och långsiktig påverkan. Det handlar om att skapa lösningar som är empatiska, inkluderande och hållbara, både för individen och samhället. Frågan som driver processen är: Hur påverkar detta människors liv, känslor och framtid?
Skillnaden ligger alltså i perspektivet. UCD fokuserar på funktion och användbarhet, medan Person-first Design fokuserar på mening, etik och mänsklig påverkan. Där UCD ofta används för att förbättra en produkt, används Person-first Design för att förbättra människors liv.
Fördelar
- Djupare empati och förståelse: Designen utgår från människors verkliga livssituationer, känslor och behov. Skapar lösningar som känns meningsfulla och relevanta.
- Ökad inkludering: Tar hänsyn till olika funktionsvariationer, kulturella bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar. Leder till produkter och tjänster som fler kan använda, inte bara de ”typiska” användarna.
- Bättre samhällspåverkan: Designen bidrar till social rättvisa, jämlikhet och hållbar utveckling. Kan användas för att lösa komplexa samhällsutmaningar, som tillgång till vård, utbildning eller trygghet.
- Starkare användarengagemang: Människor känner sig sedda och hörda, vilket ökar lojalitet och användning. Co-creation och deltagande design stärker relationen mellan skapare och användare.
- Högre innovationskraft: Genom att förstå människors djupare behov uppstår nya idéer som annars inte hade kommit fram. Designen blir inte bara funktionell – den blir transformerande.
- Långsiktig hållbarhet: Lösningar är inte bara snabba fixar utan bygger på långsiktig påverkan och ansvar. Miljömässiga och etiska aspekter integreras tidigt i processen.
- Minskad risk för misslyckade produkter: Genom att involvera människor tidigt och kontinuerligt minskar risken att skapa något som inte används. Sparar tid, pengar och resurser.
- Starkare varumärkesidentitet: Organisationer som arbetar personcentrerat uppfattas som mer mänskliga, etiska och trovärdiga. Skapar emotionell koppling till varumärket.
- Flexibilitet och anpassningsförmåga: Designen är ofta mer robust och kan anpassas till olika kontexter och förändrade behov. Passar både digitala och fysiska miljöer.
- Förbättrad hälsa och välmående: Genom att ta hänsyn till människors psykiska och fysiska behov kan designen bidra till bättre livskvalitet. Ex hjälpmedel, appar för mental hälsa, tillgängliga gränssnitt.
Nackdelar
Även om Person-first Design har många fördelar, finns det också utmaningar och nackdelar som är viktiga att förstå, särskilt när man ska implementera det i större organisationer eller komplexa projekt. Trots dessa utmaningar är Person-first Design ofta värt insatsen, särskilt när målet är att skapa lösningar som verkligen gör skillnad i människors liv.
- Tidskrävande process: Att förstå människors djupare behov, kontext och känslor kräver mer tid än traditionell design. Intervjuer, observationer och co-creation tar längre tid än snabba användartester.
- Högre kostnader: Mer omfattande research, fler workshops och bredare involvering av intressenter kan öka projektkostnaderna.Det krävs ofta fler resurser för att skapa inkluderande och hållbara lösningar.
- Svårigheter att generalisera: Eftersom designen utgår från individers unika behov kan det vara svårt att skapa lösningar som fungerar för alla. Risk för att lösningen blir för specifik eller kontextberoende.
- Motstånd inom organisationen: Person-first Design kräver ofta en kulturförändring – från produktfokus till människofokus. Det kan möta motstånd från ledning, utvecklare eller andra som är vana vid snabba, mätbara resultat.
- Komplexitet i beslutsfattande: När flera perspektiv ska vägas in – etiska, sociala, emotionella – blir beslutsprocessen mer komplex. Det kan vara svårt att prioritera mellan olika människors behov.
- Risk för överidealism: Ibland kan ambitionen att ”göra gott” leda till att man förbiser praktiska begränsningar. Designen kan bli visionär men svår att implementera i verkligheten.
- Behov av tvärvetenskaplig kompetens: Person-first Design kräver förståelse för psykologi, sociologi, etik och hållbarhet, inte bara design och teknik. Det kan vara svårt att hitta team med rätt kompetensmix.
- Utmaningar med mätbarhet: Effekter som trygghet, empati och social påverkan är svårare att mäta än klickfrekvens eller konvertering. Det kan göra det svårt att motivera investeringar eller visa ROI.
Steg-för-steg guide
Steg-för-steg guide för Person-first Design, som hjälper till att skapa lösningar med människan i centrum, inte bara som användare, utan som en hel individ med känslor, värderingar och social kontext.
- Förstå människan, inte bara användaren: Gör djupintervjuer, observationer och etnografiska studier. Utforska människors livssituation, känslor, värderingar och sociala sammanhang. Identifiera både uttalade och outtalade behov.
- Definiera problemet ur ett mänskligt perspektiv: Formulera problemet utifrån människors upplevelser, inte bara tekniska eller affärsmässiga mål. Använd insikter för att skapa en empatisk problemformulering. Fråga: Vad betyder detta för människors liv?
- Skapa tillsammans ”co-creation”: Involvera människor i idéutvecklingen, inte bara som testare utan som medskapare. Använd workshops, storytelling och kreativa metoder för att generera idéer. Säkerställ att olika röster och perspektiv får plats.
- Designa med empati och inkludering: Utforma lösningar som är tillgängliga, inkluderande och känslomässigt relevanta. Tänk på mångfald som ålder, kultur, funktionsvariationer, socioekonomi. Fråga: ”Hur känns det att använda detta” inte bara ”hur fungerar det?”
- Prototypa och testa i verkliga sammanhang: Skapa prototyper som människor kan interagera med i sin vardag. Testa inte bara funktion testa känsla, trygghet, förståelse. Iterera utifrån feedback som rör både praktiska och emotionella aspekter.
- Reflektera och förbättra med människan i fokus: Utvärdera lösningens påverkan på människors liv, relationer och välmående. Reflektera över etiska och hållbara aspekter. Fråga ”Har vi skapat något som verkligen gör skillnad” inte bara något som fungerar?
Organisation
Hur olika befattningar kan arbeta med Person-first Design inom produktutveckling och tillverkning med fokus på att skapa produkter som är meningsfulla, inkluderande och hållbara för människorna som använder dem. Fokus på att sätta människan, inte bara användaren i centrum för design och utveckling.
- Ledning och produktstrategi: Sätter riktningen för att produkten ska skapa verkligt värde för människor, inte bara marknadsandelar. Prioriterar projekt som har positiv påverkan på människors livskvalitet, hälsa eller arbetsmiljö. Ex beslutar att en ny produktserie ska utformas för äldre användare med nedsatt motorik inte bara för att det är en marknad, utan för att det är ett behov.
- Produktutvecklare och ingenjörer: Utformar funktioner och materialval som är säkra, intuitiva och anpassade till användarens verkliga kontext. Använder insikter från användarstudier för att designa produkter som är lätta att förstå, använda och reparera. Ex Väljer material som är allergivänliga och ergonomiska, även om de är dyrare, för att främja användarens hälsa.
- Industridesigners: Skapar form och funktion som inte bara är estetiskt tilltalande utan också emotionellt och kulturellt relevant. Designar med empati ex. genom att ta hänsyn till hur produkten känns, luktar eller upplevs i olika miljöer. Ex utformar ett verktyg med rundade former och färger som signalerar trygghet för barn med särskilda behov.
- Produktionstekniker och tillverkningsledare: Säkerställer att tillverkningsprocessen stödjer personcentrerade mål t.ex. kvalitet, säkerhet och hållbarhet. Väljer produktionsmetoder som minimerar miljöpåverkan och möjliggör anpassning för olika användargrupper. Ex Inför modulär tillverkning för att kunna erbjuda produkter i olika storlekar och greppvänlighet.
- Kvalitetstekniker och testare: Säkerställer att produkten fungerar för verkliga människor i verkliga situationer, inte bara i labbmiljö. Genomför tester med olika målgrupper, inklusive personer med funktionsvariationer eller språkliga barriärer. Ex testar en hushållsapparat med både äldre och unga användare för att säkerställa intuitiv användning.
- Eftermarknad och support: Ser till att produkten fortsätter att vara användbar och meningsfull efter försäljning. Utformar supportmaterial som är lättlästa, flerspråkiga och visuellt tillgängliga. Ex skapar en manual med bildstöd och QR-koder som leder till videoinstruktioner.
Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?
Vi erbjuder uppdragsbemanning ex UX Designer eller UX Researcher, Tekniker mm som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. För att få en attraktiv och bra design, ta då in en Grafisk designer som hjälp.
Intresserad?
Rekrytering | Bemanning | Utbildning
mikael@hybridwork.se
”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”
Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.
”Timelinespel, ett Gamification event. Person-first design företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”
Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.
”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Person-first design konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”
Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.
”Ge rätt förutsättning vid införandet av Person-first design konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”
Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.
