Sigma scale

Lean

”LEAN hjälper till att förbättra effektiviteten och eliminera slöseri”

Koncept att integrera & utveckla

Vad innebär Sigma scale?

Sigma‑skalan är ett mått på processens förmåga att leverera rätt kvalitet med låg variation. Ju högre sigma‑nivå, desto färre fel uppstår i processen och desto mer förutsägbart blir resultatet. Skalan används inom Six Sigma för att beskriva hur väl en process möter sina toleranser och hur ofta den producerar defekter.

I grunden bygger sigma‑skalan på statistik om hur många standardavvikelser (σ) som ryms mellan processens medelvärde och dess närmaste specifikationsgräns. En process med liten variation och god centrering får fler ”sigma” innan den når gränsen där fel uppstår.

Varför sigma‑skalan är viktig är att Sigma‑skalan gör det möjligt att mäta kvalitet objektivt istället för att förlita sig på känsla eller uppskattningar. Jämföra processer oavsett bransch, produkt eller tjänst. Identifiera förbättringspotential genom att se hur långt processen är från en högre sigma‑nivå. Koppla variation till kostnader, eftersom varje fel innebär resursslöseri, omarbete eller kundmissnöje.

Organisationer använder sigma‑skalan för att analysera nuläget i en process, följa upp förbättringsarbete, prioritera projekt med störst påverkan på kvalitet och kostnad, kommunicera resultat på ett tydligt och standardiserat sätt.

En process som går från 3 till 4 sigma kan spara enorma summor genom minskade fel, kortare ledtider och mer stabil drift. Därför är sigma‑skalan ett av de mest centrala begreppen inom Six Sigma‑metodiken.

Sigma nivåer

1 Sigma: Mycket hög variation. DPMO ca 690 000. Kvalitetsnivå mycket låg kvalitet. En process på 1 Sigma är kraftigt instabil och producerar en mycket hög mängd fel. Variation dominerar och resultatet är oförutsägbart. Processen kräver ständig övervakning och korrigering, och kostnaderna för omarbete och slöseri är mycket höga. Detta är en nivå där kundvärdet ofta är lågt och där organisationen arbetar i ett konstant ”brandkårs‑läge”.
2 Sigma: Hög felfrekvens och låg förutsägbarhet. DPMO ca 308 000. Kvalitetsnivå låg kvalitet. Vid 2 Sigma är processen fortfarande långt ifrån stabil. Fel uppstår ofta och variationen är betydande. Teamet arbetar reaktivt och har svårt att skapa ett jämnt flöde. Kvaliteten är otillräcklig för de flesta moderna verksamheter, och kostnaderna för fel är fortsatt höga.
3 Sigma: Genomsnittlig nivå i många verksamheter. DPMO ca 66 800. Kvalitetsnivå acceptabel men långt ifrån optimal. 3 Sigma är en vanlig nivå i traditionella organisationer. Processen fungerar, men variationen är tydlig och fel uppstår regelbundet. Kvaliteten är acceptabel men inte konkurrenskraftig. Här finns ofta stor förbättringspotential, och organisationer som rör sig från 3 till 4 Sigma kan spara betydande resurser.
4 Sigma: Stabil och pålitlig process. DPMO ca 6 210. Kvalitetsnivå hög kvalitet. En process på 4 Sigma är relativt stabil och producerar få fel. Variation finns fortfarande, men den är kontrollerad och hanterbar. Kunden får oftast det som utlovats, och förbättringsarbete börjar ge tydliga ekonomiska effekter. Processerna blir mer förutsägbara och mindre beroende av individuella insatser.
5 Sigma: Mycket hög kvalitet. DPMO ca 230. Kvalitetsnivå mycket hög kvalitet. Vid 5 Sigma är processen mycket välkontrollerad och producerar extremt få fel. Variation är minimal och resultatet är nästan alltid inom specifikation. Organisationer på denna nivå har starka system, tydliga standarder och en kultur som aktivt förebygger problem innan de uppstår. Detta är en nivå som få verksamheter når utan långsiktigt förbättringsarbete.
6 Sigma: Nära felfri process. DPMO 3,4. Kvalitetsnivå världsklass. 6 Sigma representerar en nästan felfri process. Variation är i princip eliminerad och kvaliteten är konsekvent mycket hög. Detta är nivån som Six Sigma‑metodiken strävar efter. Organisationer som når hit arbetar datadrivet, proaktivt och har en djupt rotad kultur av kontinuerlig förbättring.

DPMO – Defects Per Million Opportunities

DPMO (Defects Per Million Opportunities) är ett centralt mått inom Six Sigma som används för att beskriva hur många fel en process producerar per en miljon möjligheter att göra fel. Det är ett standardiserat sätt att mäta kvalitet oavsett bransch, produkt eller tjänst.

DPMO gör det möjligt att jämföra processer med helt olika komplexitet, eftersom måttet tar hänsyn till antalet möjligheter till fel per enhet, inte bara antalet fel.

DPMO används för att mäta kvalitet objektivt. Jämföra processer med olika komplexitet. Identifiera förbättringspotential. Koppla variation till kostnader och kundvärde. Beräkna sigma‑nivån för en process. Ju lägre DPMO, desto högre kvalitet och stabilare process.

DPMO bygger på tre grundvärden: Antal defekter. Antal producerade enheter. Antal möjligheter till fel per enhet

DPMO beräknas genom att ta antalet defekter och dela det med antalet producerade enheter multiplicerat med antalet möjligheter till fel per enhet. Resultatet multipliceras sedan med en miljon.

Typer av Sigma Scale

Klassisk Sigma Scale (1–6 Sigma): Detta är den vanligaste varianten. Den beskriver hur många standardavvikelser som ryms mellan medelvärdet och närmaste specifikationsgräns. Används för att mäta processkapabilitet, variation och kvalitet.
DPMO‑baserad Sigma Scale: Här kopplas varje sigma‑nivå till ett DPMO‑värde (Defects Per Million Opportunities). Detta är den skala som används i Six Sigma‑certifieringar och projekt.
Short‑Term vs Long‑Term Sigma Scale: Six Sigma skiljer mellan Short‑Term Sigma (ST) som mäter variation på kort sikt, ofta mycket stabilare. Long‑Term Sigma (LT) Inkluderar naturlig drift över tid. Skillnaden mellan dem är den berömda 1,5 sigma‑förskjutningen.
Sigma Level for Yield (Process Yield Scale): Här används sigma‑skalan för att beskriva yield, alltså hur stor andel av produktionen som är felfri. Detta används ofta i produktion och logistik.
Z‑Score Sigma Scale (Statistisk sigma): Den rena statistiska sigma‑skalan utan Six Sigma‑förskjutning. Används i statistik, forskning och kvalitetskontroll. Ingen koppling till DPMO eller processkapabilitet.
Sigma Scale för kapabilitetsindex (Cp/Cpk‑baserad): Här används sigma‑skalan för att översätta kapabilitetsindex till sigma‑nivåer. Detta är vanligt i industri, produktion och kvalitetsingenjörsroller.
Utökad Sigma Scale (7 Sigma och uppåt): Matematiskt kan skalan fortsätta med 7 Sigma. 8 Sigma. 9 Sigma. Men dessa används inte i Six Sigma‑metodiken, eftersom de är praktiskt omätbara. De förekommer ibland i forskning, rymdindustri och teoretiska modeller.
Service Sigma Scale (för tjänster och kundupplevelse): Används i tjänsteverksamheter där ”fel” inte är fysiska defekter utan väntetid, missad information, felaktig leverans. Kundmissnöje. Här definieras ”opportunities” annorlunda, vilket gör sigma‑skalan mer kvalitativ.
Transactional Sigma Scale: Används i administrativa processer typ orderhantering, fakturering, HR‑processer, IT‑ärenden. Här mäts sigma‑nivån utifrån processflöden, ledtider och fel i data.
Rolbaserad Sigma Scale (för utbildning): En pedagogisk variant där sigma‑nivåer förklaras utifrån olika roller. Detta används ofta i utbildningar och workshops.

Fördelar

Ger ett objektivt och standardiserat kvalitetsmått: Sigma‑skalan skapar en gemensam och objektiv grund för att mäta kvalitet i alla typer av processer. Genom att uttrycka variation i form av sigma‑nivåer blir det möjligt att beskriva kvalitet utan subjektiva tolkningar eller branschspecifika mått. Det gör att organisationer kan jämföra processer på ett rättvist sätt, oavsett om det handlar om produktion, tjänster eller administrativa flöden. Sigma‑skalan blir därmed ett universellt språk för kvalitet och variation.
Kopplar variation direkt till kundvärde: En av de största styrkorna med sigma‑skalan är att den tydligt visar hur variation påverkar kundens upplevelse. När sigma‑nivån ökar minskar variationen, vilket leder till mer stabila leveranser, färre fel och en mer förutsägbar kvalitet. Detta gör det enkelt att koppla interna förbättringar till konkreta effekter för kunden, såsom kortare väntetider, färre reklamationer och högre tillförlitlighet.
Gör förbättringspotentialen tydlig: Sigma‑skalan synliggör hur långt en process befinner sig från en högre kvalitetsnivå. Genom att mäta sigma‑nivån blir det tydligt var variationen är störst och var förbättringsinsatser ger störst effekt. Det gör det lättare att prioritera rätt projekt, fokusera resurser och skapa förbättringar som ger mätbara resultat. Sigma‑skalan fungerar som ett datadrivet beslutsunderlag som hjälper organisationer att arbeta mer strategiskt med förbättringar.
Möjliggör jämförelser över tid: Sigma‑skalan fungerar som ett långsiktigt mått på processens utveckling. Genom att följa sigma‑nivån över tid blir det enkelt att se om variationen minskar, om kvaliteten förbättras och om standarder följs. Det skapar en tydlig historik som visar effekten av förbättringsarbete och gör det möjligt att kommunicera framsteg på ett konkret och lättförståeligt sätt.
Kopplar direkt till DPMO och kostnader: Eftersom varje sigma‑nivå motsvarar ett specifikt antal fel per miljon möjligheter blir det enkelt att översätta variation till ekonomiska konsekvenser. DPMO‑värdena gör det möjligt att räkna på kvalitetskostnader, visa hur mycket resurser som går åt till omarbete och uppskatta hur mycket pengar som kan sparas genom att höja sigma‑nivån. Sigma‑skalan blir därmed inte bara ett kvalitetsmått, utan också ett verktyg för ekonomisk analys och prioritering.
Stödjer både produktion och tjänster: Sigma‑skalan är flexibel och fungerar lika bra i tillverkning som i tjänsteverksamheter och administrativa processer. Eftersom måttet bygger på variation och felmöjligheter kan det anpassas till allt från maskinprocesser och logistikflöden till kundservice, HR, IT och ekonomi. Det gör sigma‑skalan till ett universellt verktyg som kan användas i hela organisationen.
Skapar en gemensam förståelse i organisationen: När sigma‑skalan används regelbundet skapas ett gemensamt språk för kvalitet och variation. Alla i organisationen, oavsett roll eller bakgrund, kan förstå vad en sigma‑nivå innebär och hur den påverkar arbetet. Det stärker samarbetet mellan funktioner och gör det enklare att kommunicera både problem och förbättringar på ett tydligt och enhetligt sätt.
Driver kultur av kontinuerlig förbättring: Sigma‑skalan uppmuntrar till ett arbetssätt där mätning, analys och förbättring är naturliga delar av vardagen. Genom att följa sigma‑nivåer blir det tydligt att förbättringar inte är engångsinsatser, utan en kontinuerlig process. Det stärker en kultur där team arbetar proaktivt, lär av data och strävar efter att minska variation och skapa stabila, förutsägbara resultat.

Nackdelar

Risk för överförenkling av komplexa processer: Sigma‑skalan reducerar komplexa processer till ett enda tal, vilket kan skapa en falsk känsla av precision. Verkligheten är ofta mer nyanserad än vad en sigma‑nivå kan fånga. Processer med olika typer av variation, olika feltyper eller olika kundkrav kan hamna på samma sigma‑nivå trots att deras kvalitetsutmaningar är helt olika. Detta kan leda till att organisationer förbiser viktiga detaljer och fattar beslut baserat på en förenklad bild av verkligheten.
Kräver stora datamängder och tillförlitliga mätningar: För att beräkna sigma‑nivåer krävs omfattande och tillförlitlig data. Många verksamheter saknar stabila mätsystem, tydliga feldefinitioner eller tillräckligt stora datamängder för att få fram en korrekt sigma‑nivå. Om datan är bristfällig riskerar sigma‑skalan att ge en missvisande bild av kvaliteten, vilket i sin tur kan leda till felprioriteringar och ineffektiva förbättringsinsatser.
Kan skapa fokus på fel istället för värde: Eftersom sigma‑skalan utgår från defekter och variation finns en risk att organisationen fastnar i ett ”feljaktande” mindset. Team kan börja optimera för att minska fel snarare än att öka kundvärde, förbättra flöden eller skapa bättre användarupplevelser. Detta kan leda till förbättringar som är statistiskt imponerande men som inte gör någon verklig skillnad för kunden.
Svår att tillämpa i tjänster och kreativa processer: Sigma‑skalan fungerar utmärkt i stabila, repetitiva processer, men blir svårare att använda i tjänster, kundinteraktioner, kreativa arbetsflöden och kunskapsarbete. Här är ”fel” ofta subjektiva, kontextberoende eller svåra att definiera. Detta gör att sigma‑nivåer ibland blir mindre meningsfulla eller svåra att tolka i verksamheter där variation är naturlig och ibland till och med önskvärd.
Risk för att förbättringsarbetet blir för tekniskt: Sigma‑skalan är statistiskt avancerad och kan upplevas som teknisk eller abstrakt för många medarbetare. Om organisationen lägger för stor vikt vid sigma‑nivåer kan förbättringsarbetet bli expertstyrt och distanserat från vardagen. Detta kan minska engagemanget och skapa en känsla av att kvalitetsarbetet är något som ”specialister gör”, snarare än något som hela organisationen äger.
Överdrivet fokus på 6 Sigma som mål: När 6 Sigma framställs som den ultimata kvalitetsnivån kan organisationer börja jaga siffror istället för att skapa verklig förbättring. I många verksamheter är 6 Sigma varken realistiskt eller ekonomiskt försvarbart. Att sträva efter en nivå som inte är relevant för verksamhetens behov kan leda till onödiga investeringar, överarbete och minskad flexibilitet.
Tar inte hänsyn till kundens upplevelse av variation: Sigma‑skalan mäter statistisk variation, men kundens upplevelse är inte alltid linjär eller proportionell mot sigma‑nivån. I vissa tjänster kan ett enda fel vara katastrofalt, medan andra fel knappt märks. Detta innebär att en hög sigma‑nivå inte alltid garanterar hög kundnöjdhet, och en lägre sigma‑nivå inte nödvändigtvis innebär dålig kvalitet ur kundens perspektiv.

Steg-för-steg Guide

Definiera vad som räknas som fel: Arbetet börjar med att tydligt definiera vad som ska betraktas som en defekt i processen och vilka moment som utgör möjligheter till fel. Detta steg är avgörande eftersom hela sigma‑beräkningen bygger på att alla i organisationen tolkar fel på samma sätt. Genom att skapa en gemensam definition säkerställs att datan som samlas in är konsekvent, jämförbar och användbar för vidare analys.
Samla data från processen: När definitionerna är på plats behöver man samla in data om hur processen faktiskt presterar. Det innebär att registrera hur många enheter som hanteras, hur många möjligheter till fel varje enhet innehåller och hur många faktiska defekter som uppstår under en given tidsperiod. Datainsamlingen måste vara noggrann och spårbar för att sigma‑nivån ska bli tillförlitlig och representativ för verkligheten.
Beräkna DPMO: När datan är insamlad beräknas DPMO genom att ta antalet defekter och dela det med antalet enheter multiplicerat med antalet möjligheter till fel per enhet. Resultatet multipliceras sedan med en miljon. Denna beräkning gör det möjligt att uttrycka processens felnivå på ett standardiserat sätt som fungerar oavsett processens komplexitet eller volym.
Översätt DPMO till sigma‑nivå: DPMO‑värdet översätts sedan till en sigma‑nivå med hjälp av en tabell eller kalkylator. Sigma‑nivån visar hur många standardavvikelser som ryms mellan processens medelvärde och dess specifikationsgränser. Detta steg gör det enkelt att förstå vilken kvalitetsnivå processen befinner sig på och hur den står sig i förhållande till Six Sigma‑ramverket.
Tolka sigma‑nivån: När sigma‑nivån är fastställd behöver den tolkas i relation till verksamhetens krav, kundens förväntningar och processens betydelse. En låg sigma‑nivå indikerar hög variation och många fel, medan en hög sigma‑nivå visar att processen är stabil och förutsägbar. Tolkningen hjälper organisationen att avgöra om nuvarande nivå är acceptabel eller om förbättringar krävs.
Identifiera rotorsaker till variation: Nästa steg är att analysera vad som orsakar variationen i processen. Genom metoder som 5 Varför, fiskbensdiagram, Paretoanalys och processkartläggning kan du identifiera de faktorer som bidrar mest till felen. Målet är att förstå varför variationen uppstår och vilka delar av processen som behöver förändras för att sigma‑nivån ska förbättras.
Genomför förbättringar: När rotorsakerna är identifierade genomförs förbättringar som minskar variation och eliminerar fel. Det kan handla om standardiserat arbetssätt, förbättrade instruktioner, utbildning, Poka‑Yoke‑lösningar, automatisering eller stabilisering av processparametrar. Förbättringarna testas, utvärderas och implementeras i den dagliga verksamheten.
Mät igen och uppdatera sigma‑nivån: Efter att förbättringarna införts samlas ny data in och DPMO beräknas på nytt. Den nya sigma‑nivån jämförs med den tidigare för att se om variationen har minskat och om processen har blivit mer stabil. Detta steg gör förbättringsarbetet mätbart och visar tydligt vilken effekt åtgärderna haft.
Standardisera och följ upp: När processen har förbättrats och en högre sigma‑nivå uppnåtts behöver det nya arbetssättet standardiseras. Det innebär att dokumentera förändringarna, utbilda berörda roller och skapa rutiner för regelbunden uppföljning. Genom att kontinuerligt mäta DPMO och sigma‑nivå säkerställs att förbättringarna bibehålls och att processen fortsätter utvecklas över tid.

Organisation

Ledning och chefer: Ledningen använder Six Sigma‑skalan för att förstå organisationens övergripande kvalitetsnivå och variation. Sigma‑nivåerna fungerar som ett strategiskt beslutsunderlag som visar var kostnaderna för fel är som högst och vilka processer som behöver prioriteras i förbättringsportföljen. Chefer följer sigma‑nivåer över tid för att bedöma om verksamheten rör sig mot större stabilitet och förutsägbarhet. De använder skalan för att sätta mål, följa upp resultat och säkerställa att förbättringsarbetet är kopplat till kundvärde och affärsstrategi.
Processägare: Processägare arbetar med sigma‑skalan för att bedöma hur stabil deras process är och hur väl den uppfyller sina specifikationer. De analyserar DPMO‑värden och sigma‑nivåer för att identifiera var variationen är störst och vilka steg i processen som behöver förbättras. Processägare använder skalan för att följa effekten av förändringar, säkerställa att standarder efterlevs och att förbättringar håller över tid. Sigma‑skalan blir ett verktyg för att styra processen mot högre kvalitet och lägre variation.
Teamledare och arbetsledare: Teamledare använder sigma‑skalan för att förstå hur den dagliga driften presterar och var avvikelser uppstår. De följer sigma‑nivåer som en indikator på stabilitet och använder dem för att prioritera förbättringar tillsammans med sina team. När sigma‑nivån sjunker arbetar de med att identifiera rotorsaker och säkerställa att standardiserat arbetssätt följs. Sigma‑skalan hjälper dem att kommunicera kvalitet på ett tydligt sätt och skapa engagemang i förbättringsarbetet.
Operatörer och medarbetare i produktion och tjänster: Operatörer arbetar med sigma‑skalan genom att bidra till datainsamling, rapportera avvikelser och följa standardiserade arbetssätt som minskar variation. De behöver inte kunna statistiken bakom sigma‑skalan, men de förstår att en högre sigma‑nivå innebär färre fel och en mer stabil process. Genom att följa rutiner, upptäcka avvikelser tidigt och delta i förbättringsaktiviteter bidrar de direkt till att höja sigma‑nivån i processen.
Kvalitetsingenjörer och Lean/Six Sigma‑specialister: Specialister använder sigma‑skalan som ett centralt verktyg för att analysera variation, beräkna DPMO och fastställa sigma‑nivåer. De arbetar med statistiska metoder, mätplaner och kapabilitetsanalyser för att förstå processens beteende. Sigma‑skalan hjälper dem att prioritera förbättringsinsatser, identifiera rotorsaker och utvärdera effekten av förändringar. De utbildar organisationen i hur sigma‑nivåer ska tolkas och säkerställer att mätningarna är tillförlitliga.
Green Belts: Green Belts använder sigma‑skalan för att driva förbättringsprojekt vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter. De beräknar DPMO, analyserar sigma‑nivåer och använder skalan för att följa projektets framsteg. Sigma‑skalan hjälper dem att visa effekten av förbättringar på ett konkret sätt och kommunicera resultat till ledning och team. De arbetar praktiskt med att minska variation och höja processens kapabilitet.
Black Belts: Black Belts arbetar heltid med förbättringsarbete och använder sigma‑skalan som ett avancerat analysverktyg. De genomför statistiska analyser, experimentdesign och kapabilitetsstudier för att förstå variation på djupet. Sigma‑skalan är central i deras arbete med att leda komplexa projekt, coacha Green Belts och säkerställa att förbättringar ger mätbara effekter. De använder skalan för att driva organisationen mot högre kvalitet och mer robusta processer.
Master Black Belts: Master Black Belts använder sigma‑skalan på strategisk nivå. De ansvarar för att utveckla organisationens metodik, utbildning och förbättringskultur. Sigma‑nivåer används för att styra projektportföljer, följa upp förbättringsprogram och säkerställa att organisationen arbetar datadrivet. De hjälper ledningen att förstå hur variation påverkar kostnader, kundvärde och långsiktig konkurrenskraft.
HR: HR använder sigma‑skalan för att förbättra sina egna processer, såsom rekrytering, onboarding och utbildning. De arbetar med att minska variation i bemötande, ledtider och kvalitet i interna tjänster. Sigma‑skalan hjälper dem att identifiera flaskhalsar, standardisera arbetssätt och skapa mer förutsägbara HR‑flöden. Dessutom stödjer HR organisationen genom att utveckla kompetens inom Six Sigma och säkerställa att roller och ansvar är tydligt definierade.
Ekonomi: Ekonomifunktionen använder sigma‑skalan för att koppla variation till kostnader och för att beräkna ekonomiska effekter av förbättringsarbete. De analyserar hur fel, omarbete och variation påverkar lönsamheten och använder sigma‑nivåer som underlag för investeringsbeslut. Sigma‑skalan hjälper dem att synliggöra kvalitetskostnader och visa värdet av att minska variation i både operativa och administrativa processer.
IT och digital utveckling: IT arbetar med sigma‑skalan genom att säkerställa att datainsamling, systemstöd och automatisering fungerar på ett sätt som möjliggör tillförlitliga sigma‑beräkningar. De utvecklar dashboards, digitala mätmetoder och automatiska kontroller som minskar variation och fel i digitala flöden. Sigma‑skalan hjälper dem att prioritera förbättringar i system och integrationer som påverkar processens stabilitet.

Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?

Vi erbjuder uppdragsbemanning ex produktionstekniker som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. Planerar ni att införa flera Lean koncept, ta då in en Lean Coordinator som hjälper er med en övergripande Lean strategi.

Intresserad?

Rekrytering | Bemanning | Utbildning

mikael@hybridwork.se

073-9282441

”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”

Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.

”Timelinespel, ett Gamification event. Sigma scale företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”

Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.

”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Sigma scale konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”

Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.

”Ge rätt förutsättning vid införandet av Sigma scale konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”

Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.

”Öka möjligheten för den nyrekryterade att lyckas i sin nya tjänst och samtidigt utveckla företaget med att föra in nya koncept – En skräddarsydd individuell Trainéeutbildning med ett schema som visar vad som ska vara uppfyllt.”

Ett trainéeprogram kan innebära att förutom traditionell inlärning och att få tillgång till mentorskap, att få göra intressanta aktiviteter som ex arbetsprover eller leda företagsspel typ våra Timelinespel.