PPA-analys Productivity Potential Assessment

PPA-analys

ProdTech

”Skapa en bättre förutsättning, bli stark inom produktionsteknik”

Koncept att integrera & utveckla

Vad innebär PPA-analys Productivity Potential Assessment?

PPA står för Productivity Potential Assessment och är en metod för att kartlägga produktivitetspotentialen i en produktionsmiljö. Syftet med PPA-analyser är att identifiera förbättringsmöjligheter och effektivisera produktionen genom en strukturerad och objektiv bedömning av arbetsflöden, resurser och tekniska förutsättningar. Bra för att identifierar flaskhalsar och ineffektiva arbetsmoment. Ger underlag för investeringar och förbättringsinitiativ. Stärker företagets konkurrenskraft genom datadrivna beslut och kan genomföras snabbt ofta på en arbetsdag med hög tillförlitlighet.

Vi har valt att komplettera traditionell PPA analys med våra koncept inom produktionsteknik och Lean, för att göra PPA analysen ännu bättre.

Analys av parametrar i fyra nivåer

  1. Manuell produktivitetspotential: arbetsmoment och tidsåtgång
  2. Resultatparametrar: som kassationsgrad och lageromsättningshastighet
  3. Produktionsförmåga: teknisk kompetens och arbetsmiljö
  4. Metodförbättringar: möjligheter till teknisk och organisatorisk utveckling

Nivå 1 Verklig produktivitetspotential

Nivå 1 Verklig produktivitetspotential fokuserar på de manuella arbetsuppgifterna i ett specifikt verkstadsavsnitt.

  • Frekvensstudie: används för att klassificera aktiviteter som Värdeadderande, Stödjande, Ej värdeadderande
  • OEE (Overall Equipment Efficiency): används för att mäta maskineffektivitet. Tar hänsyn till stopptider, produktionsutfall och kvalitetsutfall. Syftet är att identifiera slöseri och ineffektivitet i arbetsmomenten

Nivå 2 Resultatparametrar

Nivå 2 Resultatparametrar analyseras nyckeltal som visar hur effektivt företaget faktiskt producerar. 

  • KPI: som Lageromsättningshastighet, Leveransprecision, Kassationsgrad (andelen felaktiga produkter), Reklamationsgrad. Dessa siffror ger en bild av företagets operativa resultat och produktivitet

Nivå 3 Produktionsförmåga

Nivå 3 Produktionsförmåga bedömer företagets kapacitet att driva och utveckla sin produktion.

  • Parametrar inkluderar: Produktionsteknisk kompetens, Ledarskap och organisationsstruktur, Psykosocial arbetsmiljö, Förmåga till förbättringsarbete. Fokus ligger på långsiktig utvecklingsförmåga och organisatorisk mognad

Nivå 4 Metod- och teknikförbättringar

Nivå 4 Metod- och teknikförbättringar handlar om framtida potential genom förändringar i arbetssätt och teknik.

  • Identifierar möjliga förbättringar i: Produktionsmetoder, Automatisering och digitalisering, Layout och flödesoptimering, Ger uppslag till konkreta åtgärder som kan höja produktiviteten

Fördelar

  • Djupgående insikt i produktiviteten: Kartlägger både manuell effektivitet och maskinprestanda via OEE. Identifierar värdeadderande vs. icke-värdeadderande aktiviteter. Ger en helhetsbild av produktionsflödet i fyra nivåer.
  • Mätbar förbättringspotential: Visar ofta på produktivitetsförbättringar upp till 30 %.  Skapar tydliga nyckeltal för uppföljning (t.ex. leveransprecision, kassationsgrad).
  • Stöd för strategiska beslut: Ger underlag för investeringar, omstrukturering och kompetensutveckling. Identifierar flaskhalsar och förbättringsområden med hög precision.
  • Praktisk och snabb metod: Kan genomföras på en arbetsdag med hög tillförlitlighet. Kräver inte omfattande förberedelser passar både små och stora företag.
  • Objektiv och jämförbar: Standardiserad metod som möjliggör benchmarking mellan olika enheter eller företag. Möjlighet till certifiering för konsulter och intern personal.
  • Stödjer kontinuerlig förbättring: Skapar en förbättringskultur genom tydlig visualisering av potential. Kan integreras med Lean, Six Sigma och andra förbättringsverktyg.
  • Identifierar både snabba vinster och långsiktig potential: Ger uppslag till omedelbara åtgärder. Belyser organisatoriska och tekniska utvecklingsmöjligheter.
  • Involverar hela organisationen: Genom intervjuer och observationer skapas engagemang hos medarbetare. Stärker kommunikation mellan ledning och produktion.

Nackdelar

  • Begränsad tidsram: Analysen genomförs ofta på en enda arbetsdag, vilket kan ge en översiktlig bild snarare än djupgående insikter. Risk att tillfälliga variationer i produktionen påverkar resultatet.
  • Ej problemlösande i sig: PPA visar var potentialen finns, men inte hur problemen ska lösas. Kräver komplettering med andra metoder (t.ex. Lean, Six Sigma) för att implementera förbättringar.
  • Standardiserad metod kräver anpassning: Klassificeringen av aktiviteter (värdeadderande, stödjande, ej värdeadderande) är standardiserad, men måste justeras för varje verksamhet för att vara relevant. Risk för feltolkning om inte analysen leds av erfaren personal.
  • Beroende av datakvalitet: OEE och andra nyckeltal kräver tillförlitliga interna data (t.ex. stopptider, kassationsgrad). Om företaget saknar bra uppföljning, kan analysen bli missvisande eller ofullständig.
  • Kräver engagemang från organisationen: För att få ett korrekt resultat krävs aktivt deltagande från medarbetare. Om engagemanget är lågt, kan viktiga insikter gå förlorade.
  • Kostnad och resursåtgång: Även om metoden är snabb, kan den innebära kostnader för konsulter, rapportering och efterarbete. Kräver tid för uppföljning och implementering av förbättringsförslag.

Steg-för-steg guide

Steg-för-steg-guide för varje nivå i en PPA-analys (Productivity Potential Assessment) som hjälper till att systematiskt kartlägga och förbättra produktiviteten i en produktionsmiljö.

Nivå 1 Verklig produktivitetspotential 

Syfte: Identifiera slöseri och ineffektivitet i manuella arbetsmoment.

  1. Välj ett verkstadsavsnitt att analysera.
  2. Genomför en frekvensstudie: Observera arbetsmoment under en arbetsdag. Klassificera aktiviteter som Värdeadderande, Stödjande, Ej värdeadderande.
  3. Samla data för OEE (Overall Equipment Efficiency): Stopptider, Produktionsutfall, Kvalitetsutfall
  4. Beräkna OEE-värde för maskiner och utrustning.
  5. Dokumentera observationer och identifiera förbättringsområden.

Nivå 2 Resultatparametrar

Syfte: Bedöma företagets operativa effektivitet.

  1. Samla nyckeltal från produktionen: Lageromsättningshastighet, Leveransprecision,  – Kassationsgrad, Reklamationsgrad
  2. Analysera trender över tid.
  3. Jämför mot branschstandarder eller interna mål.
  4. Identifiera avvikelser och deras orsaker.
  5. Prioritera förbättringsområden baserat på påverkan.

Nivå 3 Produktionsförmåga

Syfte: Bedöma organisationens kapacitet att driva och utveckla produktion.

  1. Genomför intervjuer med nyckelpersoner: Produktionstekniker, Ledning, Operatörer
  2. Bedöm kompetensnivåer och utbildningsbehov.
  3. Utvärdera ledarskap och organisationsstruktur.
  4. Kartlägg arbetsmiljö och förbättringskultur.
  5. Identifiera hinder för utveckling och föreslå lösningar.

Nivå 4 Metod- och teknikförbättringar

Syfte: Identifiera framtida förbättringspotential genom nya arbetssätt och teknik.

  1. Analysera nuvarande produktionsmetoder.
  2. Identifiera tekniska förbättringsmöjligheter: Automatisering, Digitalisering, Layoutförändringar
  3. Skapa förbättringsförslag med kostnads-/nyttoanalys.
  4. Prioritera åtgärder utifrån genomförbarhet och effekt.
  5. Presentera en handlingsplan för implementering.

Organisation

PPA-analysen är ett strukturerat verktyg för att identifiera produktivitetspotential inom en organisation. Den används för att kartlägga hur arbetsuppgifter utförs, hur resurser används och var förbättringsmöjligheter finns. Beroende på befattning spelar PPA olika roller i det dagliga arbetet.

  • Teamledare och gruppchefer: använder analysen för att förstå hur teamet fungerar, vilka arbetsmoment som är värdeskapande och hur arbetsfördelningen kan optimeras. Det ger underlag för bättre ledarskap och effektivare samarbete.
  • Produktionschefer och operativa ledare: använder PPA för att identifiera flaskhalsar, ineffektiva arbetsmoment och förbättringspotential i produktionen. Genom att analysera OEE (Overall Equipment Effectiveness) och arbetsaktiviteter kan de prioritera insatser som ger störst effekt.
  • Utbildningsansvariga och coacher: använder PPA för att identifiera kompetensgap och utvecklingsbehov. Resultaten används för att skräddarsy utbildningsinsatser och coachning som stärker individens prestation och trivsel.
  • VD och strategisk ledning: använder PPA som ett beslutsunderlag för organisationsutveckling. Genom att få en överblick över produktivitetspotentialen kan de fatta strategiska beslut om investeringar, omstruktureringar och förbättringsinitiativ.
  • Produktionstekniker: har en nyckelroll i att omsätta PPA-resultaten till konkreta förbättringsåtgärder. De analyserar arbetsflöden, maskinanvändning och ergonomi, och föreslår tekniska lösningar som minskar slöseri och ökar effektiviteten. Deras insats är avgörande för att förbättringarna ska bli praktiskt genomförbara.
  • Externa konsulter: anlitas ofta för att genomföra PPA-studier med objektivitet och metodkompetens. De ansvarar för datainsamling, observationer, intervjuer och rapportering. Konsulten fungerar som en neutral part som kan identifiera förbättringspotential utan interna bias. Certifierade PPA-konsulter har dessutom tillgång till jämförelsedata och verktyg som höjer kvaliteten på analysen.

Behöver ni hjälp att komma igång med PPA analys konceptet?

Vi erbjuder uppdragsbemanning ex produktionstekniker som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. Planerar ni att införa flera Prodtech koncept, ta då in en Produktionschef som här kan fungera som en produktionsteknisk chef och hjälpa att avlasta er befintliga produktionschef.

Intresserad?

Rekrytering | Bemanning | Utbildning

mikael@hybridwork.se

073-9282441

”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller Frekvensstudie konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”

Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.

”Timelinespel, ett Gamification event. PPA-analys Productivity Potential Assessment företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”

 Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.

”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för PPA-analys Productivity Potential Assessment koncepten och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”

Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.

”Ge rätt förutsättning vid införandet av PPA-analys Productivity Potential Assessment konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”

Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.

”Öka möjligheten för den nyrekryterade att lyckas i sin nya tjänst och samtidigt utveckla företaget med att föra in nya koncept – En skräddarsydd individuell Trainéeutbildning med ett schema som visar vad som ska vara uppfyllt.”

Ett trainéeprogram kan innebära att förutom traditionell inlärning och att få tillgång till mentorskap, att få göra intressanta aktiviteter som ex arbetsprover eller leda företagsspel typ våra Timelinespel.

Built-In Learning

Career

Select

Hybrid Work

On-Site Work