”Design med användaren i fokus”
Koncept att integrera & utveckla
Vad innebär konceptet Post-launch Usability studies?
Efter lansering är användarupplevelsen avgörande. Genom att arbeta med post-launch usability studies får man värdefull feedback från verkliga användare i skarpa miljöer. Det hjälper dig att identifiera vad som fungerar, vad som skaver och vad som kan förbättras.
Studierna ger konkreta insikter om beteenden, hinder och förbättringspotential, vilket skapar underlag för justeringar, vidareutveckling och ökad kundnöjdhet. Ett smart sätt att säkerställa att produkten inte bara lanseras utan lyckas.
Typer av Post-launch Usability Studies
- Session recordings: Spelar in användarnas interaktioner för att upptäcka mönster, hinder och oväntade beteenden.
- Heatmaps: Visar var användare klickar, rör musen eller scrollar, perfekt för att analysera engagemang och fokusområden.
- Enkäter och feedbackformulär: Samlar in direkt feedback från användare om vad som fungerar och vad som kan förbättras.
- Live användartester: Genomförs med riktiga användare i verkliga miljöer för att observera beteenden och samla kvalitativa insikter.
- A/B-tester: Jämför två versioner av en funktion eller sida för att se vilken som presterar bäst.
- Supportdata-analys: Identifierar vanliga frågor, problem och missförstånd som användare rapporterar efter lansering.
- Task success rate: Mäter hur många användare som lyckas genomföra en specifik uppgift utan hjälp.
- Time-on-task: Mäter hur lång tid det tar för användare att slutföra en uppgift, ger insikt i effektivitet.
- Retention- och churnanalys: Följer upp hur många användare som återkommer eller lämnar och varför.
- Net Promoter Score (NPS): Mäter användarnas vilja att rekommendera produkten, ett mått på lojalitet och upplevt värde.
- Customer Effort Score (CES): Mäter hur enkelt användaren tycker det är att använda produkten eller lösa ett problem.
- Accessibility audits: Utvärderar hur tillgänglig produkten är för användare med olika behov och förutsättningar.
- Behavioral funnel analysis: Analyserar var användare faller bort i ett flöde, t.ex. registrering eller köp.
- Social listening: Samlar in användarreaktioner från sociala medier, forum och recensioner.
- Eye-tracking (vid behov): Används för att se exakt vad användaren tittar på särskilt relevant för visuella gränssnitt.
Fördelar
- Verklig användarfeedback: Man får insikter från faktiska användare i riktiga miljöer, vilket ger mer träffsäker data än labbtester.
- Tidiga förbättringsmöjligheter: Identifierar snabbt problemområden som kan åtgärdas innan de påverkar kundnöjdheten negativt.
- Ökad kundlojalitet: Genom att visa att man lyssnar och förbättrar baserat på feedback skapas starkare relationer med användarna.
- Datadrivna beslut: Ger konkreta underlag för produktutveckling, prioriteringar och resursfördelning.
- Kostnadseffektiv optimering: Små justeringar efter lansering kan ge stora effekter – utan att kräva omfattande ombyggnationer.
- Stöd för marknadsföring: Positiv användarfeedback kan användas i kommunikation och testimonials.
- Benchmarking över tid: Möjliggör jämförelser mellan versioner och uppdateringar för att mäta förbättringar.
- Upptäcker dolda användningsmönster: Ger insikt i hur produkten faktiskt används – inte bara hur den var tänkt att användas.
- Stärker Lean-arbetet: Identifierar slöseri i användarflöden och bidrar till kontinuerlig förbättring enligt Kaizen-principen.
- Underlag för VOC (Voice of the Customer): Fångar kundens röst direkt från användarupplevelsen och stärker kundcentrerad utveckling.
- Förbättrar onboarding och support: Hjälper till att identifiera var användare fastnar, vilket kan leda till bättre guider, utbildning och supportmaterial.
- Stödjer prioritering i backlog: Ger tydliga insikter om vad som bör åtgärdas först baserat på verklig påverkan.
- Validerar designbeslut: Bekräftar om designval fungerar i praktiken eller behöver justeras.
- Skapar engagemang internt: Resultaten kan användas för att engagera teamet i förbättringsarbetet och skapa samsyn kring användarens behov.
- Mäter effekt av förändringar: Möjliggör jämförelser före och efter uppdateringar för att se om förbättringar verkligen gör skillnad.
Nackdelar
- Sen upptäckt av problem: Vissa användbarhetsbrister kan ha negativ påverkan innan de identifieras, vilket kan skada varumärket eller kundrelationer.
- Begränsad kontroll över kontext: Eftersom studierna sker i verkliga miljöer kan externa faktorer påverka resultaten och göra dem svårare att tolka.
- Resurskrävande: Kräver tid, personal och verktyg för insamling, analys och uppföljning – särskilt om studien är omfattande.
- Risk för låg svarsfrekvens: Användare kan vara ovilliga att delta eller ge feedback, vilket påverkar datakvaliteten.
- Svårighet att isolera orsaker: Det kan vara utmanande att avgöra exakt vad som orsakar ett problem – särskilt i komplexa system.
- Bias i feedback: Feedback kan vara subjektiv eller påverkas av användarens dagsform, teknisk kompetens eller förväntningar.
- Förändrade användarbeteenden över tid: Resultat från tidiga studier kan snabbt bli inaktuella om produkten eller användarna förändras.
- Risk för överanpassning: Att göra för många ändringar baserat på enskild feedback kan leda till att produkten tappar sin ursprungliga vision eller konsistens.
Steg-för-steg guide
- Definiera syftet: Vad vill du undersöka? Exempel: navigering, funktionalitet, användarflöden, konvertering. Sätt tydliga mål: förbättra retention, minska supportärenden, öka användarnöjdhet.
- Välj metod och verktyg: Exempel: användartester, heatmaps, session recordings, enkäter, intervjuer. Kombinera kvantitativ och kvalitativ data för bästa insikt.
- Identifiera målgrupp: Välj rätt användarsegment: nya vs. återkommande användare, olika roller eller behov. Säkerställ representativitet.
- Skapa testscenario eller frågeguide: Utforma realistiska uppgifter som speglar verklig användning. Använd öppna frågor för att få djupare insikter.
- Genomför studien: Samla in data under en definierad tidsperiod. Dokumentera både beteende och feedback.
- Analysera resultat: Identifiera mönster, hinder och förbättringsområden. Använd Lean-metoder som 5 Why’s eller Fishbone för rotorsaksanalys.
- Prioritera åtgärder: Bedöm påverkan, komplexitet och kostnad. Skapa en förbättringsbacklog med tydliga actions.
- Implementera förbättringar: Gör justeringar i design, funktion eller innehåll. Kommunicera förändringar till användarna.
- Följ upp effekten: Mät nyckeltal före och efter: t.ex. task success rate, NPS, supportvolym. Dokumentera lärdomar och dela internt.
- Standardisera lärandet: Skapa mallar, checklistor och frågeguider för framtida studier. Integrera i VOC-arbetet och Lean förbättringscykler.
Organisation
Post-launch usability studies är ett tvärfunktionellt arbete där flera roller samverkar för att förbättra användarupplevelsen efter lansering. Varje befattning har sin unika vinkel och sitt bidrag:
- UX-designern: är ofta initiativtagare till studien. Samlar in användarfeedback, analyserar beteenden och föreslår konkreta förbättringar i design och flöden.
- Produktägaren: tolkar resultaten i affärskontext, prioriterar förbättringar i backlog och säkerställer att insikterna omsätts i värdeskapande funktioner.
- UX researchern: är en nyckelperson i arbetet med att förstå hur användare faktiskt upplever en produkt efter lansering. Genom att samla in, analysera och tolka data från verkliga användarsituationer skapar researchern insikter som driver förbättring. Planering av studien med att definierar syfte, målgrupp och metodik utifrån affärs- och användarbehov. Datainsamling genomför intervjuer, observationer, enkäter, session recordings och andra metoder för att fånga beteenden och upplevelser. Analys och insiktsarbete med att identifierar mönster, hinder och möjligheter i användarflöden ofta med hjälp av kvalitativa och kvantitativa verktyg. Kommunikation av resultat, visualiserar och presenterar insikter på ett sätt som är begripligt och användbart för produktägare, designers och utvecklare. Förslag på förbättringar, bidrar med konkreta rekommendationer som stärker användarupplevelsen och produktens värde.
- Projektledaren: planerar och koordinerar studien, ser till att resurser finns och att tidsramar hålls. Hen är ofta länken mellan team och ledning.
- Utvecklaren: omsätter insikterna till tekniska lösningar. Studien ger tydliga underlag för kodändringar, buggrättning och optimering.
- Support- och serviceteamet: bidrar med insikter från kundärenden och identifierar återkommande problem som kan lösas proaktivt.
- Marknadsföraren: använder positiv feedback i kommunikation och identifierar hinder för konvertering som kan påverka kampanjer och budskap.
- QA/testaren: säkerställer att förbättringar fungerar som tänkt och att nya problem inte uppstår efter justeringar.
- Affärsutvecklaren: ser möjligheter i användarbeteenden och kan föreslå nya tjänster, funktioner eller affärsmodeller baserat på insikterna.
- HR och utbildning: skapar interna utbildningar och guider baserat på vanliga användarproblem, vilket stärker kompetensen internt.
- Ledningsgruppen: använder resultaten som strategiskt underlag för beslut om investeringar, riktning och långsiktig utveckling.
Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?
Vi erbjuder uppdragsbemanning ex UX Designer eller UX Researcher, Tekniker mm som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. För att få en attraktiv och bra design, ta då in en Grafisk designer som hjälp.
Intresserad?
Rekrytering | Bemanning | Utbildning
mikael@hybridwork.se
073-9282441
”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”
Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.
”Timelinespel, ett Gamification event. Post-launch Usability studies företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”
Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.
”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Post-launch Usability studies konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”
Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.
”Ge rätt förutsättning vid införandet av Post-launch Usability studies konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”
Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.
