”Design med användaren i fokus”
Koncept att integrera & utveckla
Vad innebär konceptet Post-launch Research surveys?
Post-launch Research Surveys är ett strukturerat sätt att samla in feedback efter att en produkt, tjänst eller lösning har lanserats. Syftet är att förstå användarens upplevelse, identifiera förbättringsområden och mäta om lanseringen uppfyller förväntningarna.
Post-launch surveys är ett viktigt verktyg i en iterativ utvecklingsprocess där lärande och förbättring sker kontinuerligt med användaren i centrum.
Syfte
- Fånga in verkliga användarinsikter i rätt tid
- Mäta nöjdhet, funktionalitet och användarvänlighet
- Identifiera oväntade problem eller behov
- Skapa underlag för nästa förbättringsfas
Varianter
Det finns flera olika varianter av Post-launch Research Surveys, beroende på syftet, målgruppen och vilken typ av produkt eller tjänst som har lanserats.
- Customer Satisfaction Survey (CSAT): Mäter hur nöjd användaren är med produkten eller tjänsten. Enkla frågor som: “Hur nöjd är du med din upplevelse?”
- Net Promoter Score (NPS): Mäter lojalitet genom att fråga: “Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera oss?” Ger en snabb indikation på kundens engagemang.
- Product Usage Survey: Fokuserar på hur produkten används i praktiken. Identifierar funktioner som är populära eller förbises.
- Feature Feedback Survey: Samlar in åsikter om specifika funktioner eller nyheter. Hjälper till att prioritera framtida förbättringar.
- Bug & Issue Reporting Survey: Låter användare rapportera problem eller fel. Viktigt för att snabbt kunna åtgärda tekniska brister.
- Onboarding Experience Survey: Utvärderar hur lätt det var att komma igång med produkten. Vanlig vid lansering av digitala tjänster eller appar.
- Market Reaction Survey: Används för att förstå hur marknaden reagerar på lanseringen. Kan inkludera frågor om pris, positionering och konkurrens.
Fördelar
- Djupare användarinsikter: Fångar upp verkliga upplevelser direkt från användarna. Identifierar både förväntade och oväntade beteenden.
- Snabb problemlösning: Hjälper till att upptäcka buggar, tekniska hinder eller användarfrustration tidigt. Minskar risken för negativ spridning eller dåliga recensioner.
- Datadriven utveckling: Ger kvantitativa och kvalitativa data som kan användas för att styra nästa utvecklingssteg. Stärker beslutsfattandet med fakta istället för magkänsla.
- Förbättrad produktanpassning: Visar vilka funktioner som är mest värdefulla för användarna. Hjälper till att prioritera rätt förbättringar och undvika onödiga investeringar.
- Stärkt kundrelation: Användare känner sig hörda och uppskattade. Ökar lojalitet och minskar churn.
- Innovation och idéutveckling: Feedback kan inspirera till nya funktioner eller tjänster. Användarna blir indirekta medskapare.
- Utvärdering av lanseringsstrategi: Ger insikter om hur väl lanseringen togs emot. Identifierar om budskap, timing eller målgrupp behöver justeras.
- Underlag för kommunikation och marknadsföring: Positiv feedback kan användas i testimonials, kampanjer eller pitchar. Negativ feedback ger möjlighet att visa transparens och förbättringsvilja.
- Förbättrad onboarding: Identifierar hinder i introduktionsfasen. Gör det lättare att skapa guider, tutorials eller supportmaterial.
- Effektivare supportresurser: Vanliga frågor och problem kan samlas och hanteras proaktivt. Minskar belastning på kundtjänst.
- Test av hypoteser: Bekräftar eller förkastar antaganden om användarbeteende. Ger möjlighet att justera produktstrategin snabbt.
Nackdelar
Post-launch Research Surveys är kraftfulla för att samla in användarfeedback efter lansering, men de har också sina utmaningar.
- Bias i svaren: Användare som svarar är ofta de mest engagerade eller mest missnöjda. Det kan ge en skev bild av den breda användarbasen.
- Låg svarsfrekvens: Många användare ignorerar undersökningar, särskilt om de är långa eller kommer vid fel tillfälle. Det gör att datan kan bli otillräcklig eller icke-representativ.
- Tidsfördröjning i insikter: Feedback samlas in efter lansering, vilket innebär att problem kan ha påverkat användarupplevelsen innan de upptäcks. Det kan leda till förlorade användare eller negativt rykte innan åtgärder vidtas.
- Överförenkling av komplexa problem: Enkäter tenderar att fokusera på kvantitativa svar (t.ex. NPS, CES), vilket kan missa nyanserade eller kontextuella problem. Kvalitativa insikter kräver ofta kompletterande metoder som intervjuer eller observationer.
- Risk för “survey fatigue: Om användare får för många undersökningar kan de bli trötta och ge slentriansvar, vilket försämrar datakvaliteten.
- Begränsad insyn i beteende: Enkäter visar vad användare _säger_, men inte alltid vad de _gör_. För att förstå verkliga beteendemönster krävs ofta kompletterande verktyg som session recordings, heatmaps eller funnel-analys.
Steg-för-steg guide
- Definiera syftet med undersökningen: Vad vill du veta? Exempel: användarupplevelse, funktionstillfredsställelse, konverteringshinder. Koppla syftet till affärsmål eller förbättringsområden.
- Identifiera målgruppen: Vem ska svara? Nya användare, power users, churnade kunder? Segmentera om möjligt för att få mer nyanserad data.
- Välj rätt metod: Enkät (t.ex. NPS, CES, CSAT), Intervjuer eller öppna kommentarer, Kombinera med kvantitativa data (ex. funnel drop-off, time-on-task)
- Formulera frågorna: Håll det kort och relevant (max 5–10 frågor), Blanda skalfrågor med öppna frågor typ “Hur enkelt var det att använda funktionen X?”, “Vad saknade du i upplevelsen?”, “Skulle du rekommendera produkten till andra?”
- Bestäm tidpunkt för utskick: Skicka undersökningen när användaren har haft tillräcklig tid att testa produkten. Exempel: 3–7 dagar efter första användning eller efter en specifik händelse (t.ex. köp, registrering).
- Distribuera undersökningen: Via e-post, in-app popup, SMS eller sociala medier. Använd personligt tilltal och tydlig motivation “Din feedback hjälper oss förbättra!”
- Samla och analysera data: Identifiera mönster, smärtpunkter och förbättringsmöjligheter. Jämför med pre-launch data om möjligt.
- Visualisera och kommunicera insikter: Skapa dashboards eller rapporter för team och ledning. Lyft fram både kvantitativa och kvalitativa insikter.
- Vidta åtgärder: Prioritera förbättringar baserat på användarfeedback. Kommunicera till användarna vad som förbättrats, det bygger förtroende.
- Upprepa och förbättra: Gör undersökningen till en återkommande process. Justera frågor och metod baserat på tidigare resultat.
Organisation
Efter en produktlansering är det avgörande att samla in användarfeedback för att förstå hur produkten upplevs och vilka förbättringar som behövs. Post-launch Research Surveys är ett effektivt verktyg för detta, men för att få ut maximalt värde krävs samverkan mellan flera olika befattningar i organisationen.
- Produktchefen: har en central roll i att initiera undersökningen. Definierar syftet, formulerar mål och säkerställer att feedbacken kopplas till affärsstrategin. Produktchefen ansvarar också för att prioritera förbättringsåtgärder baserat på insikterna som samlas in.
- UX-designern: bidrar med att utforma frågorna så att de är användarvänliga och relevanta. Hen tolkar även resultaten ur ett beteendeperspektiv och kompletterar ofta enkätsvaren med observationer, användartester eller heatmaps för att få en djupare förståelse.
- Marknadschefen: använder insikterna för att justera budskap, kampanjer och kundkommunikation. Om feedbacken visar att användare missförstår produktens värdeerbjudande, kan marknadschefen agera direkt för att förbättra kommunikationen.
- Customer Success Manager: är ofta den som har direktkontakt med användarna. Hen samlar in kvalitativ feedback, följer upp med kunder och identifierar smärtpunkter som inte alltid syns i den kvantitativa datan.
- Utvecklingsteamet: tar emot teknisk feedback och prioriterar buggar eller förbättringar baserat på användarinsikter. De behöver tydlig och konkret input för att kunna agera snabbt och effektivt.
- Supportteamet: bidrar med insikter från inkommande ärenden och vanliga frågor. Deras perspektiv är viktigt för att förstå vilka problem som påverkar användarupplevelsen mest.
- Ledningen: använder den sammanställda datan för att fatta strategiska beslut om produktens framtid, investeringar och resursfördelning. Genom att ha en tydlig bild av användarupplevelsen kan de styra organisationen mot rätt mål.
Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?
Vi erbjuder uppdragsbemanning ex UX Designer eller UX Researcher, Tekniker mm som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. För att få en attraktiv och bra design, ta då in en Grafisk designer som hjälp.
Intresserad?
Rekrytering | Bemanning | Utbildning
mikael@hybridwork.se
073-9282441
”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”
Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.
”Timelinespel, ett Gamification event. Post-launch Research surveys företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”
Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.
”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Post-launch Research surveys konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”
Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.
”Ge rätt förutsättning vid införandet av Post-launch Research surveys konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”
Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.
