ESP grid

ESP grid

Lean

”LEAN hjälper till att förbättra effektiviteten och eliminera slöseri”

Koncept att integrera & utveckla

Vad innebär ESP grid?

ESP‑grid (Emotional Selling Proposition) inom Lean marketing handlar om att skapa en känslomässig koppling till kunden, samtidigt som resurser används effektivt och värdeskapande. Det är ett ramverk som hjälper företag att identifiera och strukturera de emotionella drivkrafter som gör att kunder väljer just deras erbjudande. 

ESP‑grid är kraftfullt men kräver noggrann analys, etisk användning och kontinuerlig anpassning för att inte bli ineffektivt eller missvisande.

Emotional Selling Proposition (ESP) är en marknadsföringsstrategi som fokuserar på känslor snarare än enbart funktionella fördelar. Den bygger på insikten att kunders beslut ofta styrs mer av känslor än av logik. Målet är att skapa lojalitet och preferens genom att tala till kundens värderingar, drömmar och emotionella behov.  

ESP‑grid inom Lean marketing är ett verktyg för att strukturera de känslomässiga drivkrafter som påverkar kundens beslut och koppla dem till konkreta marknadsföringsaktiviteter. Det kan exempelvis handla om att skapa trygghet och tillit genom transparent kommunikation, kundcase och enkel support. Samtidigt kan man väcka inspiration och motivation med kreativa kampanjer, storytelling och visuellt engagerande innehåll. För att bygga gemenskap och delaktighet används ofta sociala medier, kunddialoger och co‑creation‑workshops där kunderna får vara med och påverka. Slutligen kan man stärka kundens känsla av status och identitet genom premiumerbjudanden, stark varumärkesprofil och exklusiva upplevelser.  

Genom att kombinera dessa känslomässiga värden med Lean‑principer resurseffektivitet, värdeskapande och kontinuerlig förbättring, blir ESP‑grid ett stöd för att skapa marknadsföring som inte bara säljer en produkt, utan bygger långsiktiga relationer mellan kund och varumärke.

Vanliga fallgropar och hur man undviker dem

  • För bred grid: Begränsa antal känslor för fokus.  
  • Svag evidens: Stöd varje känsla med bevispunkter.  
  • Överdesign: Prioritera enkla, snabba aktiviteter före stora kampanjer.  
  • Ingen mätning: Definiera mål innan publicering.

Typer

Olika ESP‑grid (Emotional Selling Proposition) inom Lean marketing, där varje grid visar en känslomässig drivkraft kopplad till en resurseffektiv aktivitet. Varje ESP‑grid kopplar en känsla till en Lean‑aktivitet som skapar värde med minimala resurser.

  • Trygghet & tillit: Aktivitet: Transparent kommunikation, garantier, kundcase, enkel support. Effekt: Kunden känner sig säker och vågar välja företaget.
  • Inspiration & motivation: Aktivitet: Storytelling, visuella kampanjer, kreativa workshops. Effekt: Kunden blir engagerad och ser nya möjligheter.
  • Gemenskap & delaktighet: Aktivitet: Sociala medier, kunddialoger, co‑creation. Effekt: Kunden känner sig som en del av varumärket.
  • Status & identitet: Aktivitet: Premiumerbjudanden, stark designprofil, exklusiva upplevelser. Effekt: Kunden stärker sin självbild genom varumärket.
  • Trygghet i förändring: Aktivitet: Lean‑baserade förbättringscykler (PDCA), tydlig roadmap. Effekt: Kunden upplever stabilitet även vid innovation.
  • Snabbhet & enkelhet: Aktivitet: Effektiva processer, digitala självservice‑lösningar. Effekt: Kunden sparar tid och får direkt värde.
  • Hopp & framtidstro: Aktivitet: Hållbarhetskommunikation, gröna Lean‑initiativ. Effekt: Kunden känner att de bidrar till något större.
  • Bekvämlighet & kontroll: Aktivitet: Smidiga flöden, tydliga dashboards, enkel UX. Effekt: Kunden upplever kontroll och minskad stress.
  • Överraskning & glädje: Aktivitet: Guerilla marketing, små oväntade värdeskapande inslag. Effekt: Kunden får positiva känslor som stärker relationen.
  • Respekt & erkännande: Aktivitet: Kundfeedback integreras i Lean‑processer, belöningar för lojalitet. Effekt: Kunden känner sig sedd och värderad.
  • Trygghet & säkerhet: Aktivitet: Visa certifieringar, kvalitetskontroller och Lean‑baserade standardiseringsprocesser. Effekt: Kunden känner sig skyddad och får förtroende för varumärket.
  • Nyfikenhet & upptäckarglädje: Aktivitet: Lansera små experimentella kampanjer, teaser‑innehåll och interaktiva demo‑upplevelser. Effekt: Kunden blir engagerad och vill veta mer.
  • Stolthet & självförverkligande: Aktivitet: Visa hur produkten bidrar till hållbarhet eller samhällsnytta. Effekt: Kunden känner att deras val gör skillnad.
  • Effektivitet & kontroll: Aktivitet: Lean‑optimerade processer, tydliga dashboards och enkel UX. Effekt: Kunden upplever att de sparar tid och har kontroll.
  • Tillhörighet & gemenskap: Aktivitet: Skapa kundnätverk, forum eller events där erfarenheter delas. Effekt: Kunden känner sig som en del av något större.
  • Överraskning & glädje: Aktivitet: Små oväntade värdeskapande inslag, guerilla marketing eller personliga tack. Effekt: Kunden får positiva känslor som stärker relationen.
  • Prestige & exklusivitet: Aktivitet: Begränsade upplagor, VIP‑erbjudanden eller premiumdesign. Effekt: Kunden känner sig utvald och speciell.
  • Enkelhet & tillgänglighet: Aktivitet: Minimera komplexitet i kundresan, erbjuda självservice och tydliga instruktioner. Effekt: Kunden upplever att det är lätt att använda och förstå.
  • Engagemang & delaktighet: Aktivitet: Co‑creation workshops, kundfeedback integrerad i Lean‑processer. Effekt: Kunden känner att deras röst påverkar utvecklingen.
  • Framtidstro & innovation: Aktivitet: Visa på kontinuerlig förbättring, hållbarhetsinitiativ och innovativa lösningar. Effekt: Kunden får känslan av att vara en del av framtiden

Fördelar

  • Kundfokus på känslor: hjälper företag att förstå och adressera kundens emotionella drivkrafter, inte bara funktionella behov.  
  • Starkare varumärkesidentitet: bygger en känslomässig koppling som gör varumärket mer minnesvärt och differentierat.  
  • Ökad lojalitet: känslor skapar långsiktiga relationer, vilket gör att kunder stannar kvar längre.  
  • Effektiv resursanvändning: Lean‑principer säkerställer att känslomässiga budskap levereras med minimal resursförbrukning.  
  • Snabbare engagemang: rätt känslor aktiverar kundens intresse direkt, vilket minskar tiden till första värde.  
  • Högre konverteringsgrad: emotionella triggers leder ofta till fler avslut än enbart rationella argument.  
  • Minskad kognitiv belastning: grid‑strukturen gör det enkelt att fokusera på det som verkligen engagerar kunden.  
  • Flexibilitet: kan anpassas till olika målgrupper, produkter och marknader.  
  • Stödjer storytelling: gör det lättare att bygga berättelser som engagerar och förmedlar värde.  
  • Kostnadseffektivitet: känslor kan förmedlas genom kreativa, små insatser snarare än dyra kampanjer.  
  • Viral potential: emotionella budskap sprids lättare i sociala medier och skapar buzz.  
  • Strategisk prioritering: grid‑modellen hjälper att välja vilka känslor och aktiviteter som ger störst effekt.  
  • Kontinuerlig förbättring: Lean‑tänk gör det möjligt att testa, mäta och justera emotionella budskap snabbt.  
  • Stärker kundens självbild: genom att koppla varumärket till känslor som trygghet, status eller gemenskap.  
  • Differentiering på marknaden: när funktioner är lika mellan konkurrenter blir känslor den avgörande faktorn.  
  • Skapar delaktighet: kunder känner sig sedda och inkluderade när deras känslor tas på allvar.  
  • Ökar ROI på marknadsföring: varje insats blir mer värdeskapande när den riktas mot känslor som driver beslut.  
  • Bygger vanor: emotionella mikrointeraktioner gör att produkten blir en del av kundens vardag.  
  • Stödjer hållbarhet: känslor som framtidstro och stolthet kan kopplas till Lean‑baserade hållbarhetsinitiativ.  
  • Ger tydliga insikter: grid‑strukturen gör det lätt att analysera vilka känslor som fungerar bäst i olika kampanjer.

Nackdelar

  • Svår att mäta känslor: emotionella värden är mer subjektiva än funktionella, vilket gör det svårt att kvantifiera resultat.  
  • Risk för överförenkling: grid‑modellen kan reducera komplexa kundkänslor till för enkla kategorier.  
  • Kulturella skillnader: känslor tolkas olika i olika kulturer och marknader, vilket kan leda till missförstånd.
  • Resurskrävande analys: att identifiera rätt emotionella drivkrafter kräver tid, kundundersökningar och djup analys.
  • Risk för manipulation: om känslor används oetiskt kan kunder uppleva att de blir manipulerade snarare än engagerade.
  • Svår balans med Lean‑principer: Lean fokuserar på effektivitet och mätbarhet, medan känslor är mer abstrakta och svårstyrda.
  • Kan bli för generellt: om ESP‑grid inte anpassas till en specifik målgrupp blir budskapen lätt urvattnade.
  • Överdriven fokus på känslor: risk att funktionella fördelar och faktiska produktvärden hamnar i skymundan.
  • Kortsiktig effekt: känslomässiga kampanjer kan skapa engagemang snabbt men sakna långsiktig hållbarhet om de inte stöds av verkligt värde.
  • Svår att integrera i alla branscher: fungerar bäst i konsumentnära verksamheter, men kan vara mindre relevant i tekniska B2B‑miljöer.
  • Risk för felaktig prioritering: om fel känslor väljs i grid‑en kan marknadsföringen missa kundens verkliga behov.
  • Behov av kontinuerlig uppdatering: känslor och trender förändras snabbt, vilket kräver ständig justering av grid‑en.
  • Kan skapa intern förvirring: om organisationen inte förstår skillnaden mellan USP (Unique Selling Proposition) och ESP kan strategin bli otydlig.

Steg-för-steg Guide

Guiden hjälper till att bygga en ESP-grid som kopplar kunders känslomässiga drivkrafter till resurseffektiva, mätbara aktiviteter enligt Lean-principer.

  1. Förberedelse och mål: Definiera varför man använder ESP-grid och vilket affärsmål som ska påverkas. Beskriv primära segment och skapa korta personas med sammanfattade behov. Klargör budget, tid och tillgängliga kanaler för att undvika slöseri.
  2. Utforska kundens känslomässiga drivkrafter: Samla kvalitativa data från intervjuer, kundtjänstloggar och sociala medier. Formulera antaganden om vilka känslor som driver beslut (t.ex. trygghet, status, gemenskap, inspiration). Identifiera språk och beteenden som indikerar respektive känsla (nyckelord, reaktioner, innehållsformat).
  3. Strukturera ESP-grid: Välj 3–5 kärn‑känslor per målgrupp. Koppla varje känsla till ett konkret värdelöfte (vad kunden får känna). Utforma korta, koncisa budskap som förmedlar känslan utan fluff. Lägg till social proof, kundcase, garantier, data eller certifieringar som stärker budskapet. Välj Lean‑aktiviteter med hög effekt/låg kostnad (ex. onboarding‑e‑mail, FAQ‑förbättring, community‑inlägg). Matcha känsla och budskap med rätt kanal (owned, earned, paid) baserat på räckvidd och trovärdighet.
  4. Prioritera med Lean‑principer: Impact vs. Effort Rangordna grid‑element efter förväntad effekt kontra genomförandekostnad. MVP Välj en minimal uppsättning aktiviteter per känsla för snabb testning. Standardisera arbetssteg för skapande, publicering, mätning och lärande.
  5. Testa och validera (PDCA): Plan: Sätt tydliga mål per aktivitet (t.ex. öppningsgrad, demo‑bokningar, NPS‑förändring). Do: Kör små experiment med korta sprintar. Check: Mät både beteende (konvertering, retention) och emotionella signaler (engagemang, reaktioner, kvalitativ feedback). Act: Skala upp det som fungerar, stoppa det som inte gör det, och justera budskap eller kanaler.
  6. Mätning och feedbackloopar: Resultatmått: Konverteringsgrad, CAC/ROI, retention, referenser. Känsloindikatorer: Sentiment, delningar, kommentarer, kundcitaten i support. Lärande: Dokumentera insikter per känsla och uppdatera grid‑en regelbundet.
  7. Governance och etik: Utse ägare för grid‑en, mätning och iterationer. Undvik manipulativa budskap; prioritera transparens och verkligt värde. Säkerställ att funktionella produktlöften stöder de emotionella budskapen.

Organisation

ESP‑grid blir ett gemensamt ramverk där varje befattning bidrar utifrån sitt perspektiv, från strategi och design till försäljning och analys, för att skapa känslomässigt värdeskapande marknadsföring enligt Lean.

  • Marknadschef (CMO): Ansvarar för att definiera vilka känslor som ska prioriteras i ESP‑grid. Säkerställer att budskapen är konsekventa över alla kanaler. Kopplar grid‑en till övergripande varumärkesstrategi och Lean‑mål (resurseffektivitet, värdeskapande).
  • Produktchef: Använder ESP‑grid för att förstå vilka emotionella värden produkten ska förmedla. Kopplar produktfunktioner till känslor (t.ex. trygghet via säkerhetsfunktioner). Säkerställer att utveckling och marknadsföring harmoniserar.
  • UX‑designer: Översätter känslor i ESP‑grid till användarupplevelse och gränssnitt.  Skapar visuella element och interaktioner som förstärker känslorna (t.ex. enkelhet, inspiration). Testar prototyper mot kundens emotionella respons.
  • Marknadsföringsspecialist: Tar fram kampanjer och innehåll baserat på grid‑ens känslor. Väljer kanaler och format som bäst förmedlar budskapet. Mäter engagemang och justerar aktiviteter enligt Lean‑principen PDCA (Plan–Do–Check–Act).
  • Säljare: Använder ESP‑grid för att anpassa argument till kundens känslomässiga behov. Förstärker känslor som trygghet, status eller gemenskap i kunddialoger. Ger feedback till marknadsavdelningen om vilka känslor som fungerar bäst i praktiken.
  • Analytiker / Data Scientist: Mäter effekten av ESP‑grid genom KPI:er (konvertering, retention, sentiment). Identifierar vilka känslor som ger störst ROI. Ger underlag för kontinuerlig förbättring enligt Lean‑principer.
  • HR / Rekrytering: Använder ESP‑grid internt för att skapa känslomässigt engagemang hos medarbetare. Kopplar känslor som stolthet och gemenskap till employer branding. Säkerställer att organisationen levererar samma känslor internt som externt.
  • Projektledare: Koordinerar arbetet mellan olika befattningar kring ESP‑grid. Säkerställer att aktiviteter genomförs resurseffektivt och i rätt ordning. Följer upp resultat och driver förbättringscykler.

Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?

Vi erbjuder uppdragsbemanning ex produktionstekniker som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. Planerar ni att införa flera Lean koncept, ta då in en Lean Coordinator som hjälper er med en övergripande Lean strategi.

Intresserad?

Rekrytering | Bemanning | Utbildning

mikael@hybridwork.se

073-9282441

”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”

Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.

”Timelinespel, ett Gamification event. ESP grid  företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”

 Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.

”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för ESP grid  konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”

Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.

”Ge rätt förutsättning vid införandet av ESP grid  konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”

Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.

”Öka möjligheten för den nyrekryterade att lyckas i sin nya tjänst och samtidigt utveckla företaget med att föra in nya koncept – En skräddarsydd individuell Trainéeutbildning med ett schema som visar vad som ska vara uppfyllt.”

Ett trainéeprogram kan innebära att förutom traditionell inlärning och att få tillgång till mentorskap, att få göra intressanta aktiviteter som ex arbetsprover eller leda företagsspel typ våra Timelinespel.

Staffing

Career

Select

Hybrid Work

On-Site Work