”Design med användaren i fokus”
Koncept att integrera & utveckla
Vad innebär Communication audit?
En Communication Audit inom UX är en systematisk genomlysning av hur information flödar mellan människor, system och touchpoints och hur dessa flöden påverkar användarupplevelsen. Syftet är att identifiera gap, friktioner och missförstånd som skapar onödigt arbete, sämre beslut och i slutändan en svagare produktupplevelse. En Communication Audit för UX är ett av de där verktygen som verkligen avslöjar hur en organisation ”egentligen” kommunicerar, inte hur man tror att man kommunicerar. En bra audit synliggör inte bara ”vad” som kommuniceras, utan ”hur”, ”när”, ”varför” och ”med vilken effekt”.
En audit blir särskilt värdefull när team upplever att de “pratar förbi varandra”. Användare får inkonsekvent information i olika kanaler. Beslut fattas utan tydlig spårbarhet eller gemensam förståelse. Roller och ansvar är otydliga. Organisationen växer och behöver skalbara kommunikationsmönster. I UX-sammanhang handlar det om att säkerställa att alla led, från strategi till microcopy, stödjer samma användarvärde.
Interna och externa kommunikationsytor
- Intern kommunikation: Hur UX-insikter delas och används. Hur beslut dokumenteras och kommuniceras. Hur utvecklingsteam, produktägare och designers synkar. Hur feedback loopar fungerar (eller inte fungerar)
- Extern kommunikation: Tonalitet och budskap i gränssnittet. Konsistens mellan kanaler (webb, app, support, onboarding, marknad). Hur användare leds genom information och val. Hur organisationen svarar på frågor, problem och förväntningar.
Vad en Communication Audit avslöjar
En väl genomförd audit synliggör otydliga ansvarsfördelningar. Dubbelt arbete och parallella sanningar. Inkonsekvent tonalitet och begrepp. Informationsöverflöd eller informationsbrist. Bristande stöd för användarnas mentala modeller. Var UX-insikter försvinner i organisationens brus. Det är ofta här magin händer, när team plötsligt ser sina egna mönster utifrån. Resultatet är ett mer sammanhållet UX-ekosystem. En Communication Audit leder till ett tTydligare och mer konsekvent användarupplevelse. Effektivare samarbete mellan roller. Bättre beslutsunderlag och mindre missförstånd. Stärkt förtroende hos användare och kunder. En organisation som kommunicerar med ”avsikt”, inte av vana. Exempel på leverabler är kommunikationskarta (intern + extern). Risk- och friktionsrapport. Förbättringsförslag och prioriteringslista. Guidelines för tonalitet, begrepp och informationsstruktur. Rekommendationer för processer och ansvar.
Metoder
Metoder som kan förstärka en Communication Audit för UX. Många organisationer använder bara en bråkdel av dem, vilket gör att viktiga kommunikationsmönster förblir osynliga.
- Content Inventory: Kartläggning av allt användarrelaterat innehåll. En content inventory är en systematisk genomgång av allt innehåll som användaren möter, oavsett kanal. Den används för att skapa en helhetsbild av vad som kommuniceras, hur det kommuniceras och var det finns inkonsekvenser. Vad som kartläggs är texter i gränssnittet (microcopy, felmeddelanden, etiketter, instruktioner). Onboardingflöden. Hjälpcenter, FAQ, supportartiklar. Marknadskommunikation som påverkar användarens förväntningar. E‑post, notiser, push-meddelanden. Dokumentation och guider. Syfte är att identifiera duplicerat, föråldrat eller motsägelsefullt innehåll. Skapa en baslinje för tonalitet, begrepp och struktur. Synliggöra gap mellan kanaler. Underlätta konsistensarbete och governance. Vanliga fynd är olika ord för samma sak. Otydliga instruktioner. Innehåll som inte längre matchar produktens funktioner. Fragmenterad tonalitet.
- Stakeholderintervjuer: Hur olika roller uppfattar kommunikationsflöden. Stakeholderintervjuer används för att förstå hur kommunikation fungerar ”i praktiken” mellan roller, team och nivåer i organisationen. Fokusområden som hur UX-insikter delas och används. Hur beslut kommuniceras och dokumenteras. Hur roller tolkar begrepp, mål och prioriteringar. Var missförstånd uppstår. Hur feedback rör sig genom organisationen. Syfte är att avslöja skillnader mellan formella processer och faktisk praktik. Identifiera flaskhalsar och kommunikationsbrus. Förstå rollernas behov, frustrationer och förväntningar. Vanliga fynd är “Vi trodde att UX ägde detta”. “Vi får insikter för sent”. “Vi vet inte var vi hittar senaste versionen”. “Vi tolkar samma KPI olika”.
- User Journey Mapping: Var kommunikationen stöttar eller fallerar. User journey mapping används för att analysera hur kommunikationen påverkar användarens upplevelse genom hela resan. Vad som analyseras är var användaren behöver information. Var information saknas, är fel, förvirrande eller överlastad. Hur tonalitet och budskap förändras mellan steg. Hur interna beslut påverkar externa touchpoints. Syftet är att identifiera kritiska kommunikationsögonblick. Synliggöra gap mellan intention och faktisk upplevelse. Förstå hur interna processer påverkar användarens resa. Vanliga fynd är att onboarding som lovar mer än produkten levererar. Supportartiklar som inte matchar gränssnittet. Otydliga felmeddelanden som stoppar flöden. Inkonsekvent begreppsanvändning mellan steg.
- Heuristisk utvärdering av copy och informationsarkitektur: En heuristisk utvärdering innebär att experter bedömer kommunikationen utifrån etablerade principer för UX, språk och kognition. Vanliga heuristiker är Klarhet: Är budskapet begripligt vid första läsningen? Relevans: Får användaren rätt information vid rätt tidpunkt? Konsistens: Är begrepp, tonalitet och struktur enhetliga? Felhantering: Hjälper kommunikationen användaren att förstå och lösa problem? Informationsarkitektur: Är innehållet organiserat enligt användarens mentala modell? Syftet är att snabbt identifiera brister utan att behöva fullskalig användartestning. Skapa en prioriterad lista över förbättringsområden. Vanliga fynd är för teknisk eller intern terminologi. Otydliga CTA:er. För mycket text i kritiska steg. Felplacerad information.
- Analys av interna processer: Slack, Teams, möten, dokumentation. Denna metod fokuserar på hur intern kommunikation påverkar UX-arbetet och produktens kvalitet. Vad som analyseras är slack/Teams: Kanaler, struktur, signal/brus, beslutsfattande. Möten: Syfte, deltagare, beslut, dokumentation. Dokumentation: Var den finns, hur den används, hur aktuell den är. Arbetsflöden: Hur information rör sig mellan roller. Syftet är att förstå hur interna mönster skapar externa problem. Identifiera var information försvinner eller förvanskas. Skapa förutsättningar för snabbare och mer träffsäkra beslut. Vanliga fynd är viktiga beslut ligger gömda i chattrådar. Otydliga ägare av dokumentation. För många möten utan tydliga beslut. Parallella sanningar i olika verktyg.
- Gap-analys: Skillnaden mellan avsedd och faktisk kommunikation: Gap-analysen är en syntesmetod som jämför vad organisationen ”vill” kommunicera. Vad organisationen ”faktiskt” kommunicerar. Vad användaren ”uppfattar”. Fokusområden är tonalitet. Budskap. Begrepp. Förväntningar. Funktionalitet. Supportinformation. Syftet är att synliggöra risker, missförstånd och förtroendebrott. Prioritera vilka gap som påverkar användarupplevelsen mest. Skapa en tydlig handlingsplan för förbättring. Vanliga fynd är att marknad lovar något som produkten inte levererar. UX-copy är tydlig men supporten använder andra begrepp. Interna mål kommuniceras olika till olika team. Användare tolkar budskap på ett helt annat sätt än avsett.
- Message Flow Mapping: Kartlägger hur budskap rör sig genom organisationen och ut till användaren. Fokus ligger på vem initierar budskapet. Vem tolkar det. Var det förändras eller försvagas. Var det skapar friktion eller förvirring. Det är ett kraftfullt sätt att synliggöra “kommunikationsläckage”.
- Comprehension Testing (intern + extern): Testar hur väl olika roller förstår UX-insikter. Produktstrategi. Begrepp och definitioner. Designbeslut. Det avslöjar snabbt var missförstånd uppstår och vilka roller som saknar förutsättningar att agera på informationen.
- Terminology & Concept Audit: En strukturerad genomgång av begrepp, definitioner, namngivning, tonalitet. Syftet är att hitta inkonsekvenser som skapar kognitiv friktion för både team och användare. Perfekt för organisationer som växer eller arbetar tvärfunktionellt.
- Cross-Channel Consistency Review: Analyserar hur samma budskap uttrycks i App. Webb. Support. Onboarding. Marknad. Dokumentation. Det här är ofta där användarupplevelsen spricker, inte i designen, utan i kommunikationen.
- Cognitive Load Analysis: Fokuserar på hur mycket mental ansträngning kommunikationen kräver. Är informationen för tät? Är instruktioner otydliga? Är beslutsunderlag för komplexa? Är interna processer överlastade med information? Det här är särskilt relevant i komplexa produkter eller organisationer med många roller.
- Intent vs. Impact Review: En metod som jämför vad organisationen ”tror” att den kommunicerar. Vad användare och interna roller ”faktiskt” uppfattar. Det är en av de mest avslöjande metoderna eftersom den synliggör skillnaden mellan avsikt och effekt.
- Role-Based Communication Mapping: Perfekt för de som arbetar rollbaserat. Metoden kartlägger vilken information varje roll behöver. Vilken information de får. Vilken information de saknar. Vilken information de drunknar i. Det här skapar en tydlig bild av hur kommunikationen stödjer eller hindrar tvärfunktionellt arbete.
- Feedback Loop Audit: Analyserar hur feedback rör sig genom organisationen ex hur snabbt den når rätt person. Om den är handlingsbar. Om den försvinner i bruset. Om den leder till beslut. Det här är ofta en dold flaskhals i UX-arbete.
- Framing & Narrative Analysis: Fokuserar på hur organisationen ramar in problem, mål, användarbehov, prioriteringar. Små skillnader i framing kan skapa stora skillnader i beteende och beslut.
- Communication Metrics Review: En mer kvantitativ metod som analyserar läsfrekvens, öppningsgrad, klickvägar, tid på sida, supportvolymer kopplade till missförstånd. Det här ger en datadriven dimension till auditen.
Fördelar
- Skapar en gemensam förståelse i organisationen: Minskar risken att team “pratar förbi varandra”. Synliggör hur olika roller tolkar samma budskap. Bygger en delad mental modell kring användare, mål och prioriteringar.
- Identifierar inkonsekvenser i tonalitet och begrepp: Upptäcker olika ord för samma sak. Avslöjar när intern terminologi läcker ut till användaren. Skapar förutsättningar för en enhetlig röst i alla kanaler.
- Avslöjar dolda friktionspunkter i användarresan: Visar var kommunikationen fallerar i kritiska steg. Identifierar var användaren saknar information eller blir förvirrad. Kopplar interna beslut till externa problem.
- Minskar kognitiv belastning för användaren: Gör information mer begriplig och lättillgänglig. Förhindrar överlastning i gränssnitt och processer. Stärker användarens förmåga att fatta rätt beslut.
- Förbättrar tvärfunktionellt samarbete: Tydliggör roller, ansvar och kommunikationsvägar. Minskar dubbelarbete och parallella sanningar. Skapar snabbare och mer träffsäkra beslut.
- Höjer kvaliteten på UX-insikter och deras genomslag: Säkerställer att insikter inte försvinner i Slack/Teams. Gör det lättare att omsätta research till handling. Förbättrar spårbarheten från insikt → beslut → design.
- Förhindrar missförstånd som leder till felutveckling: Fångar upp otydliga krav och vaga mål. Minskar risken för att team bygger fel funktioner. Sparar tid, pengar och frustration.
- Skapar en mer konsekvent och trovärdig användarupplevelse: Säkerställer att alla kanaler säger samma sak. Förhindrar att marknad lovar något som produkten inte levererar. Bygger förtroende genom tydlighet och transparens.
- Ger datadrivna insikter om kommunikationens effekt: Missförstånd i kritiska flöden. Mer självhjälp och mindre behov av manuell support.
- Stärker governance och innehållsstruktur: Skapar ordning i dokumentation, processer och beslutsvägar. Gör det lättare att hålla innehåll uppdaterat. Lägger grunden för skalbar kommunikation när organisationen växer.
- Synliggör gap mellan avsikt och faktisk upplevelse: Jämför vad organisationen tror att den kommunicerar. Med vad användaren faktiskt uppfattar. Avslöjar risker för förtroendebrott och missnöje.
- Förbättrar onboarding av nya medarbetare: Tydligare begrepp, processer och kommunikationsvägar. Mindre tid går åt till att “lista ut hur saker funkar”. Snabbare väg till produktivitet.
- Stärker strategiskt beslutsfattande: Ger ledningen en tydlig bild av kommunikationsmönster. Avslöjar strukturella problem som påverkar produktens kvalitet. Gör det lättare att prioritera rätt initiativ.
- Förbättrar kundsupport och minskar supportvolymer: Tydligare instruktioner och bättre microcopy. Färre missförstånd i kritiska flöden. Mer självhjälp och mindre behov av manuell support.
- Skapar en mer användarcentrerad kultur: Flyttar fokus från intern logik till användarens perspektiv. Gör kommunikationen mer empatisk och inkluderande. Förstärker UX-mognaden i hela organisationen.
Nackdelar
- Tidskrävande att genomföra: Kräver kartläggning av många kanaler, dokument och processer. Intervjuer, analyser och synteser tar tid. Risk att arbetet upplevs som “för stort” om det inte avgränsas tydligt.
- Kan upplevas som resursintensivt: Kräver tid från flera roller. Kan behöva expertkompetens inom UX, kommunikation och IA. Kostnaden kan vara svår att motivera om nyttan inte synliggörs tidigt.
- Risk för analysparalys: Stora mängder data kan göra det svårt att prioritera. Organisationer med låg UX-mognad kan fastna i detaljer. För många insikter utan tydlig handlingsplan skapar frustration.
- Kan skapa defensivitet hos team: Team kan känna sig granskade eller kritiserade. Kommunikationsbrister kan upplevas som personliga tillkortakommanden. Kräver skicklig facilitering för att undvika skuld och fokus på “vem”.
- Risk att auditens resultat inte omsätts i praktiken: Insikter kan stanna i en rapport. Organisationer utan tydlig governance kan ha svårt att implementera förändringar. Utan ägarskap och mandat blir förbättringar kortlivade.
- Kan avslöja strukturella problem som är svåra att lösa: Kommunikationsproblem är ofta symptom på djupare organisatoriska brister. Rollkonflikter, otydliga mål eller kulturproblem kan komma upp till ytan. Det kan kräva förändringar som går långt utanför UX-teamets kontroll.
- Kräver hög analytisk och syntetisk förmåga: Det är lätt att samla data men svårt att skapa meningsfulla insikter. Kräver förståelse för både UX, kommunikation, organisation och psykologi. Risk att auditens kvalitet varierar beroende på kompetensnivå.
- Kan skapa förväntningar som är svåra att möta: Stakeholders kan tro att auditen löser alla kommunikationsproblem. Om resultatet inte är “spektakulärt” kan värdet ifrågasättas. Förväntningar på snabba vinster kan kollidera med långsiktigt arbete
- Svårt att avgränsa i komplexa organisationer: Många kanaler, många roller, många system. Risk att auditen blir för bred eller för smal. Kräver tydlig scope-definition för att undvika att svälla.
- Kan upplevas som subjektiv: Heuristiska bedömningar kan ifrågasättas. Olika experter kan komma till olika slutsatser. Kräver transparens i metod och kriterier för att skapa förtroende.
Steg‑för‑steg guide
- Definiera syfte, scope och framgångskriterier: Klargör syftet som ex minska missförstånd i kritiska flöden, öka konsistens mellan kanaler, stärka UX‑insikters genomslag. Avgränsa scope för produkt(er), kanaler (webb, app, support), team/roller, tidsperiod. Sätt framgångskriterier ex. färre supportärenden, färre interna missförstånd, högre task success.
- Kartlägg nuvarande kommunikationslandskap: Gör en content inventory med att lista allt användarrelaterat innehåll så som UI‑texter, onboarding, e‑post, notiser, FAQ, support, marknad. Kartlägg interna ytor beträffande slack/teams‑kanaler, mötesformat, dokumenttyper, beslutsloggar. Skapa en översiktskarta som visar hur information rör sig från insikt → beslut → design → användare → support.
- Samla in perspektiv från roller och användare: Stakeholderintervjuer med UX, produkt, utveckling, support, sälj/marknad, ledning. Fråga ”Vad behöver du veta? Vad får du? Vad saknar du? Vad drunknar du i?”. Användarperspektiv som kortare intervjuer eller analys av supportärenden, feedback, NPS‑kommentarer. Identifiera återkommande mönster som återkommande missförstånd, otydliga begrepp, brutna förväntningar.
- Analysera användarresan ur kommunikationsperspektiv: Skapa/uppdatera user journeys med fokus på ”Vilken information behöver användaren här? Vad får hen faktiskt?” Markera kritiska kommunikationsögonblick typ onboarding, val, betalning, fel, avbrott, uppsägning. Notera var kommunikationen stöttar/fallerar ex saknad info, fel timing, fel kanal, fel ton, för mycket/för lite.
- Genomför heuristisk utvärdering av copy och IA: Sätt upp kriterier som ex klarhet, relevans, konsistens, felhantering, matchning mot mental modell. Utvärdera centrala flöden för registrering, inloggning, kärnuppgifter, felmeddelanden, hjälpsektioner. Dokumentera fynd ex problem, exempel, påverkan på användaren, förslag på förbättring.
- Granska interna processer och flöden: Analysera Slack/Teams. Var tas beslut? Var försvinner de? Var uppstår brus? Granska möten beträffande syfte, deltagare, beslut, uppföljning. Finns tydlig “single source of truth”? Dokumentation Var finns den? Är den aktuell? Vet folk vilken version som gäller?
- Gör en strukturerad gap‑analys: Avsikt vs. faktisk kommunikation med att jämföra strategi, varumärkeslöften, UX‑mål med faktisk copy, flöden och support. Faktisk kommunikation vs. Upplevd genom att jämför innehåll med vad användare och interna roller *tror* att ni säger. Prioritera gap som att bedöm påverkan (på användare, affär, risk) och insats (tid/komplexitet).
- Syntetisera insikter till tydliga teman: Gruppera fynd t.ex. Begrepp & terminologi, Tonalitet, Process & ansvar, Kanalkonsistens, Felhantering. Formulera kärnproblem Kort, skarpt, gärna med exempel “Tre olika ord för samma funktion skapar onödig support.” Koppla till konsekvenser ex vad kostar detta i tid, pengar, förtroende, UX‑kvalitet?
- Ta fram rekommendationer och åtgärdsplan: Konkreta åtgärder t.ex. gemensam begreppslista, uppdaterad microcopy, nytt beslutsflöde, tydlig ägare för innehåll. Prioriteringsmatris som visar snabba vinster vs. strukturella förändringar. Ägarskap och ansvar ex vem gör vad, när, med vilket mandat?
- Visualisera och kommunicera resultatet: Skapa visuella artefakter som kommunikationskarta, före/efter‑exempel, gap‑översikt, rollbaserade flöden. Anpassa budskap per målgrupp ex för ledning: risk, effekt, prioriteringar. Team: konkreta förbättringar i vardagen. Support/marknad: begrepp, tonalitet, löften. Förankra nästa steg med beslut om implementation, uppföljning, ansvar.
- Etablera uppföljning och kontinuerlig förbättring: Sätt mätpunkter som supportvolym, task success, felkällor, interna missförstånd, ledtid beslut→implementering. Planera regelbundna mini‑audits t.ex. var 6–12 månad, eller vid större lanseringar. Integrera i befintliga processer typ In i discovery, sprint reviews, release‑checklistor, content governance.
Organisation
- UX‑designer / UX‑researcher: Fokus på användarens förståelse, beteenden och behov. Hur copy, flöden och informationsarkitektur påverkar upplevelsen. Genomför heuristiska utvärderingar av copy och IA. Kartlägger användarresor och identifierar kommunikationsfriktion. Analyserar microcopy, felmeddelanden och instruktioner. Samlar in användarfeedback och supportdata. Perspektiv “Hur påverkar kommunikationen användarens förmåga att lyckas?”
- Produktägare (PO): Fokus på prioriteringar, mål och affärsvärde. Hur kommunikation påverkar produktens tydlighet och framdrift. Definierar scope och mål för auditen. Säkerställer att insikter kopplas till roadmap och prioriteringar. Identifierar var krav och beslut kommuniceras otydligt. Stöttar i att skapa governance för innehåll och processer. Perspektiv “Hur påverkar kommunikationen vår förmåga att leverera rätt saker?”
- Utvecklare / Tech Lead: Fokus på tekniska begränsningar, systemlogik och felhantering. Hur systemets beteende kommuniceras till användaren. Kartlägger tekniska felmeddelanden och systemrespons. Identifierar var tekniska begränsningar skapar kommunikationsproblem. Säkerställer att copy och UI‑logik är synkade med backend. Bidrar med insikter om var information försvinner i utvecklingsprocessen. Perspektiv “Hur kommunicerar systemet — och hur kan vi göra det begripligt?”
- Scrum Master / Agile Coach: Fokus på flöden, samarbete och kommunikationsmönster i teamet. Analyserar mötesstrukturer, Slack/Teams‑kanaler och beslutsvägar. Identifierar var information fastnar eller förvanskas. Faciliterar retros och workshops kopplade till auditens insikter. Stöttar i att skapa hållbara kommunikationsrutiner. Perspektiv “Hur kan vi förbättra våra interna flöden för att stärka UX‑kvaliteten?”
- Customer Support / Kundservice: Fokus på användarnas missförstånd, frustrationer och återkommande frågor. Levererar data om var kommunikationen fallerar i verkligheten. Identifierar otydlig copy, bristande instruktioner och brutna förväntningar. Bidrar med exempel på hur användare tolkar budskap. Perspektiv “Vad säger användarna när kommunikationen inte fungerar?”
- Marknad / Kommunikation: Fokus på varumärkeslöften, tonalitet och externa budskap. Kartlägger hur marknadskommunikation påverkar användarens förväntningar. Identifierar gap mellan marknadens löften och produktens faktiska upplevelse. Säkerställer tonalitet och begreppskonsistens över kanaler. Perspektiv “Hur påverkar våra budskap användarens förväntningar och upplevelse?”
- Innehållsstrateg / Copywriter: Fokus på språk, tonalitet, struktur och begrepp. Genomför content inventory och tonalitetsanalys. Skapar guidelines för begrepp, tonalitet och struktur. Identifierar inkonsekvenser i copy och informationsarkitektur. Perspektiv “Hur skapar vi en enhetlig röst och tydlig kommunikation?”
- Produktchef / Ledning: Fokus på strategi, risk, kvalitet och organisatorisk mognad. Sätter mandat och prioriteringar för auditen. Säkerställer att insikter leder till strukturella förbättringar. Identifierar organisatoriska hinder för tydlig kommunikation. Förankrar governance och långsiktiga processer. Perspektiv “Hur påverkar kommunikationen vår förmåga att leverera värde och bygga förtroende?”
- HR / People & Culture: Fokus på intern kultur, onboarding och rollförståelse. Identifierar kommunikationsproblem som påverkar onboarding. Stöttar i att tydliggöra roller, ansvar och processer. Bidrar med perspektiv på kultur och beteenden. Perspektiv “Hur påverkar vår interna kommunikation kultur, samarbete och lärande?”
Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?
Vi erbjuder uppdragsbemanning ex UX Designer eller UX Researcher, Tekniker mm som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. För att få en attraktiv och bra design, ta då in en Grafisk designer som hjälp.
Intresserad?
Rekrytering | Bemanning | Utbildning
mikael@hybridwork.se
073-9282441
”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”
Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.
”Timelinespel, ett Gamification event. Communication audit företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”
Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.
”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Communication audit konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”
Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.
”Ge rätt förutsättning vid införandet av Communication audit konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”
Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.
