”Design med användaren i fokus”
Koncept att integrera & utveckla
Vad innebär konceptet Qualitative research?
Qualitativ research inom UX hjälper en att förstå användaren på djupet. Qualitative research inom UX handlar om att fånga användarens upplevelse bortom siffror och statistik. Genom metoder som djupintervjuer, användartester, observationer och dagboksstudier får designers och utvecklare insikter om ”varför” människor agerar som de gör inte bara ”vad” de gör.
Med Qualitativ research får man ett stöd förstå användarens motivation, frustrationer och behov. Identifiera dolda problem i en tjänst eller produkt. Skapa empati i designteamet. Utveckla lösningar som känns intuitiva och meningsfulla.
Typer
- Djupintervjuer: enskilda samtal för att förstå användarens tankar, känslor och motivation.
- Semistrukturerade intervjuer: kombinerar fasta frågor med öppna följdfrågor.
- Kontextuella intervjuer: sker i användarens naturliga miljö, t.ex. på jobbet eller hemma.
- Direkt observation: UX researcher iakttar användaren utan att ingripa.
- Skuggning (shadowing): följer användaren under en hel arbetsdag eller aktivitet.
- Think-aloud: användaren säger högt vad de tänker medan de utför en uppgift.
- Modererade användartester: testledaren guidar användaren genom uppgifter.
- Omodererade användartester: användaren genomför testet själv, ofta online.
- Rapid prototyping feedback: användaren ger feedback på snabba prototyper.
- Dagboksstudier: användaren dokumenterar sin upplevelse över tid.
- Experience sampling: användaren får frågor vid slumpmässiga tidpunkter under dagen.
- Känslokartor (emotion maps): visualiserar hur användaren känner sig i olika delar av en tjänst.
- Fokusgrupper: diskussioner med flera användare samtidigt.
- Co-creation workshops: användare och designers skapar lösningar tillsammans.
- Kortsessionsintervjuer: snabba samtal med flera användare i följd.
- Kollage eller storyboards: användare skapar visuella berättelser om sina behov.
- Kognitiva kartor: visar hur användaren organiserar information mentalt.
Fördelar
- Djupare förståelse: för användarens behov och motivation
- Upptäcker dolda problem: som inte syns i kvantitativa data
- Skapar empati: hos teamet genom verkliga berättelser
- Snabb feedback: på prototyper och idéer
- Flexibilitet i metodval: beroende på målgrupp och kontext
- Stöd för designbeslut: med användarens perspektiv i centrum
- Identifierar känslomässiga reaktioner: som påverkar användarupplevelsen
- Förbättrar användarresan: genom att kartlägga hinder och möjligheter
- Stärker varumärkeslojalitet: genom att visa att man lyssnar
- Minskar risken för felutveckling: genom tidig insikt
- Snabbare iterationer: tack vare tidig användarfeedback
- Bättre prioriteringar: i roadmap och backlog
- Starkare affärsbeslut: baserade på verkliga användarinsikter
- Ökad innovation: genom att förstå användarens vardag
- Förbättrad kommunikation: mellan UX, utveckling och affär
- Stöd för marknadsföring: med autentiska användarcitat
- Ökad konvertering: genom optimerad användarupplevelse
- Minskade supportkostnader: genom mer intuitiva lösningar
- Ökad motivation: genom att se verklig påverkan
- Bättre samarbete: mellan roller och discipliner
- Snabbare beslutsfattande: med tydliga insikter
- Mindre konflikter: tack vare användardriven argumentation
Nackdelar
- Tidskrävande: intervjuer, observationer och analys tar ofta längre tid än kvantitativa metoder.
- Begränsat urval: färre deltagare gör att resultaten inte alltid är generaliserbara.
- Subjektiv tolkning: UX researchers egna perspektiv kan påverka analysen.
- Svårt att standardisera: varje intervju eller observation är unik, vilket gör jämförelser komplexa.
- Ingen statistik: svårt att dra kvantitativa slutsatser eller visa procentuella effekter.
- Kräver kompetens: intervju- och analysförmåga är avgörande för kvaliteten.
- Kostsamt: särskilt om externa konsulter eller användartester med ersättning används.
- Behov av rätt miljö: kontextuella studier kräver tillgång till användarens vardag eller arbetsplats.
- Stor mängd ostrukturerad data: kräver noggrann sortering och kodning.
- Svårt att automatisera: AI och verktyg kan hjälpa, men mänsklig tolkning är ofta nödvändig.
- Risk för bias: både från UX researcher och deltagaren (t.ex. social önskvärdhet).
- Svårt att sälja in internt: kvalitativa insikter kan uppfattas som “mjuka” eller mindre affärskritiska.
- Lång väg till beslut: insikterna kräver ofta tolkning innan de kan omsättas i konkreta åtgärder.
- Risk att missa helheten: om kvalitativ forskning inte kombineras med kvantitativa data.
Steg-för-steg guide
- Definiera syftet: Vad vill man förstå? Formulera en tydlig undersökningsfråga, t.ex. ”Vilka hinder upplever användare när de navigerar i vårt bokningsflöde?
- Välj målgrupp: Identifiera relevanta användartyper (t.ex. produktionsledare, rekryterare, kandidater). Skapa personas om det hjälper dig att fokusera.
- Välj metod: Intervju, djupgående insikter om tankar och känslor. Observation, se hur användare interagerar i verkliga miljöer. Think-aloud-test, användaren berättar vad de tänker medan de använder systemet.
- Skapa en intervjuguide: Öppna frågor som berätta om senaste gången du använde produkten. Vad var enkelt? Vad var frustrerande?”. Undvik ledande frågor låt användaren styra samtalet.
- Rekrytera deltagare: Använd ditt nätverk eller interna kanaler. Erbjud incitament om möjligt (t.ex. presentkort eller lunch).
- Genomför intervjuer: Spela in (vid samtycke) för att kunna analysera i efterhand. Skapa trygghet var neutral och lyssna aktivt.
- Analysera data: Transkribera och koda svaren (teman, mönster, citat). Identifiera pain points, behov och möjligheter.
- Visualisera insikter: Använd journey maps, affinitetsdiagram eller insiktskort. Lyft fram konkreta citat som stärker dina slutsatser.
- Föreslå förbättringar: Koppla insikterna till designförslag eller processförändringar. – Prioritera utifrån påverkan och genomförbarhet.
- Iterera och testa igen: Implementera förbättringar och gör en ny runda tester. Kvalitativ UX är en cyklisk process, inte en engångsinsats.
Organisation
- UX-designers: är ofta de som driver själva researchprocessen. De genomför användarintervjuer, observationer och användartester för att få djupgående insikter om hur människor interagerar med system och tjänster. Deras arbete ligger till grund för designbeslut som förbättrar användarflöden och minskar friktion.
- Produktägare och projektledare: använder insikterna från UX-research för att prioritera funktioner och planera projekt. De ser till att användarens röst finns med i varje steg, från kravställning till lansering. Projektledaren har dessutom en viktig roll i att koordinera resurser och skapa utrymme för research i tidplanen.
- Utvecklare och tekniska team: deltar ibland i observationer eller tester för att förstå användarens tekniska utmaningar. Genom att se verkliga användarscenarier kan de bygga mer intuitiva och robusta lösningar.
- Rekryterare och HR-personal: använder kvalitativ research för att förbättra kandidatupplevelsen. Genom att intervjua kandidater om deras upplevelse av rekryteringssystemet eller onboardingprocessen kan de identifiera hinder och skapa mer inkluderande flöden.
- Lean-koordinatorer: tillämpar observationer och intervjuer för att identifiera slöseri, ineffektivitet och förbättringspotential i arbetsflöden. Genom att förstå användarnas vardag kan de föreslå förändringar som både förbättrar UX och ökar produktiviteten.
- Grafiska designers: tolkar användarfeedback kring visuella element som färgval, typografi och layout för att skapa gränssnitt som är både estetiska och funktionella.
- Support- och kundtjänstteam: är ofta först med att höra användarnas frustrationer. Genom att dokumentera och analysera dessa kvalitativa insikter kan de bidra till förbättringar i både design och funktionalitet.
- Marknadsförare och kommunikatörer: använder UX-insikter för att förstå användarens emotionella triggers. Det hjälper dem att skapa budskap och kampanjer som verkligen landar hos målgruppen.
Qualitative research jämfört med Quantitative research
Inom UX-research används både kvalitativa och kvantitativa metoder för att förstå användarens beteende, behov och upplevelser. Dessa två angreppssätt kompletterar varandra och ger olika typer av insikter.
Kvalitativ research fokuserar på att förstå *varför* användare agerar som de gör. Genom metoder som intervjuer, observationer och användartester samlar man in djupgående information om användarens tankar, känslor och motivation. Resultatet är ofta berättelser, citat och teman som ger en rik förståelse för användarens perspektiv. Denna typ av data är subjektiv och kräver tolkning, men är ovärderlig för att identifiera problem, skapa empati och driva innovation.
Fördelarna med kvalitativ research är att den ger djup, flexibilitet och insikter som inte kan fångas med siffror. Nackdelarna är att den är tidskrävande, svår att generalisera och känslig för tolkning.
Kvantitativ research, handlar om att mäta *vad* användaren gör och i vilken omfattning. Genom enkäter, A/B-tester och analysverktyg samlas numerisk data in från ett stort antal användare. Denna data kan visualiseras i grafer och tabeller, och används ofta för att identifiera mönster, trender och statistiska samband.
Fördelarna med kvantitativ research är att den är snabb, skalbar och ger generaliserbara resultat. Den är särskilt användbar för att följa upp förändringar över tid eller fatta datadrivna beslut. Nackdelarna är att den saknar djup, inte förklarar *varför* något händer, och kan ge missvisande resultat om kontexten saknas.
Sammanfattningsvis kvalitativ research ger förståelse, medan kvantitativ research ger bevis. Den mest effektiva UX-researchen kombinerar båda metoderna, där kvalitativa insikter hjälper till att formulera hypoteser och kvantitativa data bekräftar eller förkastar dem. Tillsammans skapar de en helhetsbild som gör det möjligt att designa användarupplevelser som är både meningsfulla och effektiva.
Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?
Vi erbjuder uppdragsbemanning ex UX Designer eller UX Researcher, Tekniker mm som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. För att få en attraktiv och bra design, ta då in en Grafisk designer som hjälp.
Intresserad?
Rekrytering | Bemanning | Utbildning
mikael@hybridwork.se
”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”
Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.
”Timelinespel, ett Gamification event. Qualitative research företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”
Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.
”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Qualitative research konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”
Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.
”Ge rätt förutsättning vid införandet av Qualitative research konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”
Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.
