”Design med användaren i fokus”
Koncept att integrera & utveckla
Vad innebär konceptet Formative research?
Formative Research inom produktutveckling är en strategisk metod för att samla in insikter om användarnas behov, beteenden och kontext innan en produkt designas eller lanseras. Syftet är att säkerställa att produkten löser verkliga problem och är relevant för målgruppen. Genom intervjuer, observationer, prototyptester och enkäter får utvecklingsteamet värdefull information som kan vägleda designbeslut, funktionalitet och användarupplevelse.
Denna typ av research är särskilt viktig i tidiga faser av utvecklingsprocessen, då den minskar risken för felinvesteringar och ökar chansen att skapa en produkt som verkligen uppskattas av användarna. Formativ research är alltså inte bara ett verktyg för förståelse, det är en nyckel till innovation och framgångsrik produktdesign.
Formativ research är inte en enskild metod, utan ett paraplybegrepp för flera strategier som hjälper team att bygga bättre produkter med användaren i centrum.
Typer av formative research
Inom produktutveckling finns flera typer av formativ research, var och en med olika syften och metoder för att förbättra design och användarupplevelse under utvecklingsprocessen.
- Generativ Research: Utforskar användarnas behov, beteenden och motivationer innan designen påbörjas. Hjälper till att identifiera problem som produkten ska lösa.
- Koncepttestning: Testar tidiga idéer eller koncept med användare för att se om de är begripliga, relevanta och attraktiva. Används innan detaljerad design.
- Usability testing (användbarhetstestning): Undersöker hur användare interagerar med prototyper eller funktioner. Identifierar var användare stöter på problem, förvirring eller hinder.
- Språk- och innehållsvalidering: Testar om terminologi, etiketter och instruktioner är tydliga och intuitiva för användarna.
- Task analysis (uppgiftsanalys): Analyserar hur användare utför specifika uppgifter med produkten, vilket avslöjar ineffektiva flöden eller designbrister.
- A/B-testning av tidiga versioner: Jämför olika designalternativ för att se vilket som ger bäst resultat i användarinteraktion.
- Feedbackloopar i agil utveckling: Iterativa tester och förbättringar under sprintar, där insikter från användare snabbt omsätts i designförändringar.
- Etnografiska studier: Djupgående observationer av användare i deras naturliga miljö för att förstå kontext, vanor och outtalade behov.
- Diary studies (dagboksstudier): Användare dokumenterar sina upplevelser med en produkt eller tjänst över tid, vilket ger insikter om långsiktig användning och känslomässiga reaktioner.
- Card sorting: Hjälper till att strukturera information på ett sätt som är logiskt för användaren, ofta använt vid design av menyer eller webbplatser.
- Tree testing: Testar hur lätt användare hittar information i en strukturerad meny eller navigationssystem, utan visuell design.
- Participatory design: Användare involveras aktivt i designprocessen och bidrar med idéer, skisser eller feedback i workshops.
- Heuristisk utvärdering: Experter granskar en produkt utifrån etablerade användbarhetsprinciper för att identifiera problemområden.
- Cognitive walkthroughs: Utvecklingsteamet går igenom produktens flöde steg för steg ur användarens perspektiv för att hitta potentiella hinder.
Jämförelsen mellan formativ och summativ Research
Formativ research används tidigt i produktutvecklingsprocessen för att förbättra och forma produkten innan den är färdig. Syftet är att identifiera användarnas behov, problem och förbättringsmöjligheter. Metoder som intervjuer, prototyptester och observationer hjälper utvecklingsteamet att fatta informerade beslut och skapa en produkt som är relevant och användarvänlig. Formativ research är flexibel och iterativ, insikter från användare kan snabbt omsättas i designförändringar.
Summativ research, däremot, används i slutet av utvecklingsprocessen eller efter att produkten har lanserats. Den fokuserar på att utvärdera produktens effektivitet, resultat och måluppfyllelse. Vanliga metoder inkluderar enkäter, användarstatistik och prestandamätningar. Summativ research ger svar på om produkten lyckades uppfylla sina mål och hur den presterar i verklig användning.
formativ research hjälper att bygga rätt produkt medan summativ research visar om man lyckades.
Fördelar
- Djupare förståelse för användarnas behov: Identifierar verkliga problem och önskemål innan produkten designas.
- Minskar risken för felinvesteringar: Tidiga insikter gör att resurser inte slösas på funktioner som användarna inte vill ha.
- Snabbare och mer träffsäker designprocess: Ger tydlig riktning och fokus för designteamet.
- Bättre användarupplevelse (UX): Produkten blir mer intuitiv, lättanvänd och relevant för målgruppen.
- Starkare produkt marknadspassning: Ökar chansen att produkten verkligen fyller ett behov på marknaden.
- Färre omarbetningar i senare faser: Tidiga tester och feedback minskar behovet av kostsamma ändringar efter lansering.
- Stöd för datadrivna beslut: Beslut baseras på fakta och användarinsikter, inte antaganden.
- Ökad kundnöjdhet och lojalitet: Användare känner sig hörda och får en produkt som passar dem.
- Förbättrad kommunikation inom teamet: Alla arbetar mot samma mål baserat på gemensam förståelse.
- Starkare argument för intressenter och investerare: Visar att produkten är genomtänkt och bygger på verkliga behov.
- Tidigare identifiering av tekniska begränsningar: Gör det möjligt att justera idéer innan de blir tekniskt ohållbara.
- Stöd för innovation: Upptäcker nya möjligheter och lösningar som annars inte hade kommit fram.
- Förbättrad tillgänglighet och inkludering: Hjälper till att designa produkter som fungerar för fler användargrupper.
- Snabbare iterationer i agil utveckling: Feedback från användare kan snabbt omsättas i förbättringar.
- Starkare varumärkesidentitet: Produkter som känns relevanta och användarvänliga stärker företagets image.
Nackdelar
- Tidskrävande process: Att samla in, analysera och tolka data kan ta lång tid, särskilt i tidiga utvecklingsfaser.
- Kräver resurser: Intervjuer, tester och observationer kräver personal, verktyg och ibland externa konsulter.
- Svårt att generalisera: Resultat från små användargrupper kan vara begränsade och inte representativa för hela målgruppen.
- Risk för feltolkning: Subjektiva data kan tolkas olika beroende på forskarens perspektiv eller förväntningar.
- Kan bromsa innovation: För mycket fokus på användarnas nuvarande behov kan hindra radikala idéer eller disruptiv design.
- Begränsad tillgång till användare: Det kan vara svårt att rekrytera rätt personer för tester, särskilt i nischade målgrupper.
- Kulturella och språkliga barriärer: Internationella projekt kan stöta på hinder i förståelse och kommunikation.
- Data kan bli snabbt inaktuell: Användarbeteenden förändras, vilket gör att insikter kan tappa relevans över tid.
- Risk för bias i urvalet: Om deltagarna inte är representativa kan resultaten bli missvisande.
- Tekniska begränsningar i prototyper: Tidiga versioner kanske inte fullt ut visar produktens potential, vilket påverkar feedbacken.
- Svårigheter att prioritera insikter: Många olika behov och åsikter kan göra det svårt att välja vad som ska implementeras.
Steg-för-steg-guide
- Definiera syftet: Klargör varför man genomför formativ research. Ex vill man förstå användarnas behov, testa ett koncept eller förbättra en prototyp?
- Identifiera målgruppen: Vem är produkten till för? Skapa användarprofiler/personas baserat på demografi, beteenden och mål.
- Välj researchmetoder: Beroende på syftet kan man välja t.ex intervjuer, observationer, prototyptester, enkäter, dagboksstudier, fokusgrupper.
- Planera och rekrytera deltagare: Bestäm hur många deltagare man behöver. Rekrytera representativa användare från målgruppen.
- Genomför datainsamling: Utför researchen enligt vald metod. Dokumentera allt som citat, beteenden, reaktioner, hinder.
- Analysera data: Identifiera mönster, behov, problem och möjligheter. Använd t.ex. tematiska analyser eller affinity mapping.
- Generera insikter och rekommendationer: Sammanfatta vad man lärt. Formulera konkreta förbättringsförslag för produktdesignen.
- Kommunicera resultaten: Dela insikterna med design- och utvecklingsteamet. Använd visuella sammanställningar, t.ex. användarresor eller personas.
- Iterera och testa igen: Implementera förbättringar i prototypen. Testa om förändringarna löser problemen och upprepa processen vid behov.
- Dokumentera och arkivera: Spara data, insikter och beslut för framtida referens. Skapa en kunskapsbank som kan användas i kommande projekt.
Organisation
- Produktchef (Product Manager): Definierar syftet med researchen utifrån affärsmål. Prioriterar vilka användarbehov som ska undersökas. Använder insikter för att forma produktstrategi och roadmap.
- UX-designer / Interaktionsdesigner: Planerar och genomför användartester, intervjuer och prototyptester. Tolkar användarbeteenden och skapar wireframes och prototyper baserat på insikter. Itererar designlösningar utifrån feedback.
- UX-researcher: Leder själva researchprocessen: metodval, rekrytering, datainsamling och analys. Skapar rapporter och insiktskartor som underlag för designbeslut. Säkerställer att researchen är objektiv och användarcentrerad.
- Utvecklare / Ingenjör: Deltar i användartester för att förstå tekniska begränsningar och möjligheter. Implementerar lösningar baserat på resultatet. Ger feedback på vad som är tekniskt genomförbart.
- Marknadsförare / Growth Manager: Använder insikter för att förstå målgruppens språk, behov och drivkrafter. Bidrar med frågor kring positionering och budskap i forskningsfasen. Testar kommunikation och kampanjidéer med användare.
- Dataanalytiker: Kompletterar kvalitativ research med kvantitativa data. Identifierar mönster i användarbeteende via statistik och användardata. Validerar insikter från formativ research med bredare datamängder.
- Scrum Master / Projektledare: Säkerställer att formativ research integreras i sprintplanering. Koordinerar resurser och tid för researchaktiviteter. Underlättar kommunikation mellan teammedlemmar.
- Kundtjänst / Supportansvarig: Bidrar med insikter från verkliga kundfrågor och problem. Hjälper till att identifiera återkommande hinder i användarupplevelsen. Deltar ibland i researchaktiviteter för att representera kundens röst.
Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?
Vi erbjuder uppdragsbemanning ex UX Designer eller UX Researcher, Tekniker mm som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. För att få en attraktiv och bra design, ta då in en Grafisk designer som hjälp.
Intresserad?
Rekrytering | Bemanning | Utbildning
mikael@hybridwork.se
073-9282441
”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”
Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.
”Timelinespel, ett Gamification event. Formative research företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”
Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.
”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för Formative research konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”
Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.
”Ge rätt förutsättning vid införandet av Formative research konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”
Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.
