”LEAN hjälper till att förbättra effektiviteten och eliminera slöseri”
Koncept att integrera & utveckla
Vad innebär MKM Multi-Kriterie-Matrix?
MKM, Multi-Kriterie-Matris, är ett strukturerat beslutsverktyg som används för att jämföra och prioritera olika alternativ utifrån flera kriterier samtidigt. Metoden är särskilt användbar när beslut inte kan baseras på en enda faktor, utan kräver en balanserad bedömning av exempelvis kostnad, kvalitet, genomförbarhet, kundnytta, risk och strategisk påverkan. Genom att utvärdera varje alternativ mot ett gemensamt antal kriterier skapas en mer transparent och objektiv beslutsprocess där olika perspektiv kan vägas samman. I en MKM definieras först de alternativ som ska jämföras. Därefter identifieras de kriterier som är viktiga för beslutet. Varje alternativ bedöms sedan mot varje kriterium enligt en förutbestämd poängskala, exempelvis 1 till 5 eller 1 till 10. Om vissa kriterier är viktigare än andra kan de tilldelas olika vikter, vilket innebär att deras påverkan på slutresultatet blir större. När samtliga poäng har sammanställts beräknas ett totalvärde för varje alternativ, vilket gör det möjligt att rangordna alternativen och identifiera det mest fördelaktiga valet. Metoden används inom bland annat Lean, produktutveckling, UX, verksamhetsutveckling, investeringar och projektledning för att skapa faktabaserade och välgrundade beslut. En av de största fördelarna med MKM är att den synliggör hur beslutet har fattats och gör det enklare att diskutera avvägningar mellan olika mål. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att resultatet påverkas av valet av kriterier, vikter och bedömningar. Därför bör arbetet genomföras av personer med relevant kunskap och gärna i grupp för att minska risken för subjektiva bedömningar. När metoden används på ett genomtänkt sätt bidrar den till ökad delaktighet, bättre prioriteringar och större förståelse för varför ett alternativ valts framför ett annat.
Typer
- Viktad MKM (Weighted Multi-Kriterie-Matris): Den viktade MKM är den vanligaste formen av Multi-Kriterie-Matris och används när vissa kriterier är viktigare än andra. Varje kriterium tilldelas en vikt som speglar dess betydelse, exempelvis kan kundnytta väga 40 %, kostnad 30 % och genomförbarhet 30 %. Alternativen poängsätts mot varje kriterium och poängen multipliceras med respektive vikt. Den sammanlagda poängen visar vilket alternativ som bäst uppfyller de prioriterade behoven. Denna typ används ofta inom produktutveckling, investeringar, Lean-arbete och strategiska beslut där olika faktorer måste balanseras mot varandra.
- Oviktad MKM (Simple Multi-Kriterie-Matris): Den oviktade MKM används när alla kriterier anses vara lika viktiga. Varje alternativ bedöms mot samtliga kriterier och poängen summeras utan någon extra viktning. Metoden är enkel att förstå och snabb att genomföra, vilket gör den lämplig för mindre komplexa beslut eller tidiga analyser där man vill skapa en första prioritering innan en mer detaljerad utvärdering genomförs.
- Pugh-Matris: Pugh-matrisen är en variant av MKM där alternativen jämförs mot ett referensalternativ eller en nulösning. Istället för att använda poäng bedöms varje alternativ som bättre (+), lika bra (0) eller sämre (-) jämfört med referensen för varje kriterium. Resultatet visar vilka alternativ som sammantaget ger flest förbättringar. Metoden används ofta inom Lean, produktutveckling och innovation för att jämföra koncept, designförslag eller förbättringsidéer.
- Beslutsmatris med Poängskalor: Denna typ bygger på att varje kriterium bedöms enligt en definierad skala, exempelvis 1-5, 1-10 eller 1-100. Ju högre poäng ett alternativ får, desto bättre uppfyller det kriteriet. Metoden ger en mer nyanserad bedömning än en enkel ja- eller nej-värdering och används ofta när flera alternativ ska jämföras på ett systematiskt och transparent sätt.
- Riskbaserad MKM: En riskbaserad MKM fokuserar på att väga samman möjligheter och risker. Kriterierna kan exempelvis bestå av sannolikhet, konsekvens, säkerhet, kvalitet eller robusthet. Metoden används för att prioritera åtgärder, investeringar eller projekt där riskhantering är central. Inom verksamhetsutveckling används den ofta för att identifiera vilka förbättringsförslag som ger högst nytta med lägst risk.
- Kostnads-nytto-MKM: Kostnads-nytto-MKM jämför alternativ utifrån både kostnad och förväntad nytta. Förutom ekonomiska faktorer kan även kvalitativa faktorer som kundnöjdhet, hållbarhet eller arbetsmiljö inkluderas. Metoden hjälper organisationer att välja lösningar som ger största möjliga värde i förhållande till investerade resurser och används ofta vid budgetering, investeringar och förbättringsinitiativ.
- AHP-baserad MKM (Analytic Hierarchy Process): AHP är en mer avancerad form av MKM där kriterier och alternativ jämförs parvis. Genom systematiska jämförelser beräknas vikter och prioriteringar matematiskt. Metoden minskar risken för godtyckliga bedömningar och används ofta vid komplexa strategiska beslut där många intressenter har olika prioriteringar. AHP är särskilt användbar när besluten är kritiska och kräver hög grad av spårbarhet och objektivitet.
- Fuzzy MKM: Fuzzy MKM används när bedömningarna innehåller osäkerhet eller subjektiva uppfattningar. Istället för exakta poäng används intervall eller språkliga värden som ”låg”, ”medel” och ”hög”. Metoden hjälper beslutsfattare att hantera situationer där det saknas exakta data eller där bedömningar bygger på erfarenhet och expertkunskap. Den förekommer ofta inom forskning, teknik och strategisk planering.
- Hållbarhets-MKM: Hållbarhets-MKM fokuserar på att väga samman ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Alternativen utvärderas utifrån exempelvis resursförbrukning, klimatpåverkan, arbetsmiljö, kundvärde och lönsamhet. Metoden används för att säkerställa att beslut stödjer långsiktig hållbar utveckling och inte enbart optimerar kortsiktiga ekonomiska resultat.
- Lean-MKM: Lean-MKM används för att prioritera förbättringsaktiviteter utifrån kriterier som kundvärde, slöserireducering, genomförbarhet, påverkan på flöde, kostnad och implementeringstid. Syftet är att hjälpa team att välja de förbättringar som ger störst effekt med tillgängliga resurser. Metoden används ofta under Kaizen-workshops, förbättringstavlor och värdeflödesanalyser för att skapa gemensamma och faktabaserade prioriteringar.
Fördelar
- Strukturerar komplexa beslut: MKM hjälper beslutsfattare att hantera situationer där många faktorer måste beaktas samtidigt. Genom att samla kriterier, alternativ och bedömningar i en gemensam struktur blir det enklare att se helhetsbilden och undvika att viktiga aspekter förbises. Detta leder till mer genomtänkta och välbalanserade beslut.
- Skapar transparens: En av de största fördelarna med MKM är att det tydligt visar hur ett beslut har fattats. Kriterier, vikter och bedömningar dokumenteras öppet, vilket gör det möjligt för alla berörda att förstå resonemanget bakom resultatet. Transparensen ökar förtroendet för beslutet och minskar risken för missförstånd.
- Minskar subjektiva bedömningar: Även om mänskliga bedömningar alltid innehåller viss subjektivitet bidrar MKM till att göra beslutsprocessen mer objektiv. Genom att använda gemensamma kriterier och poängskalor minskar risken att personliga åsikter, magkänslor eller starka individer får för stort inflytande över slutresultatet.
- Underlättar prioritering: När organisationer har fler idéer, projekt eller förbättringsförslag än resurser hjälper MKM till att tydliggöra vilka alternativ som bör prioriteras först. Metoden gör det möjligt att fokusera på de alternativ som ger störst nytta i förhållande till organisationens mål och resurser.
- Stödjer databaserade beslut: MKM uppmuntrar användning av fakta, mätvärden och verifierbar information vid bedömning av alternativ. Detta stärker kvaliteten i besluten och minskar risken att viktiga val baseras på antaganden eller ofullständig information.
- Främjar samarbete: Metoden lämpar sig väl för grupparbete eftersom flera personer kan bidra med sina perspektiv när kriterier definieras och alternativ bedöms. Detta skapar delaktighet och ökar sannolikheten att beslutet accepteras och stöds av berörda intressenter.
- Synliggör avvägningar: I många beslut finns målkonflikter mellan exempelvis kostnad, kvalitet, tid och risk. MKM gör dessa avvägningar synliga genom att visa hur olika alternativ presterar mot varje kriterium. Detta hjälper beslutsfattare att förstå konsekvenserna av sina val.
- Möjliggör viktning av det som är viktigast: Genom att tilldela kriterier olika vikter kan organisationen säkerställa att de mest betydelsefulla faktorerna får störst påverkan på resultatet. Metoden speglar därmed verksamhetens strategiska prioriteringar och långsiktiga mål.
- Förbättrar kommunikation: Resultatet från en MKM är ofta lätt att presentera och diskutera eftersom bedömningarna är samlade i ett tydligt format. Detta underlättar dialog mellan ledning, medarbetare, kunder och andra intressenter som behöver förstå grunden för beslutet.
- Kan användas i många sammanhang: MKM är flexibel och kan användas inom allt från Lean och verksamhetsutveckling till produktutveckling, UX, rekrytering, investeringar och projektstyrning. Metoden fungerar både för små operativa beslut och för större strategiska vägval.
- Skapar spårbarhet: Eftersom kriterier, poäng och vikter dokumenteras kan beslutsprocessen följas i efterhand. Detta gör det enklare att utvärdera varför ett alternativ valdes, lära av tidigare beslut och förbättra framtida beslutsfattande.
- Stödjer kontinuerlig förbättring: Inom Lean och förbättringsarbete kan MKM användas för att regelbundet utvärdera idéer, problem och åtgärder. Genom att jämföra alternativ enligt samma struktur över tid skapas ett systematiskt arbetssätt som stärker organisationens förmåga till kontinuerligt lärande och förbättring.
Nackdelar
- Tidskrävande att förbereda: MKM kräver att alternativ, kriterier, vikter och bedömningsskalor definieras innan analysen kan genomföras. Ju mer komplex situationen är, desto mer tid behöver läggas på förberedelser och datainsamling. För mindre beslut kan arbetsinsatsen ibland upplevas som större än nyttan.
- Resultatet påverkas av valda kriterier: Kvaliteten på resultatet är direkt beroende av vilka kriterier som väljs. Om viktiga faktorer utelämnas eller om kriterierna inte speglar verksamhetens verkliga behov kan analysen leda till felaktiga slutsatser. Metoden är därför inte bättre än de kriterier som används.
- Risk för subjektiva bedömningar: Även om MKM syftar till att skapa mer objektiva beslut bygger poängsättningen ofta på mänskliga bedömningar. Olika personer kan värdera samma alternativ på olika sätt, vilket kan påverka slutresultatet. Särskilt tydligt blir detta när det saknas fakta eller när kriterierna är svåra att mäta.
- Viktning kan skapa snedvridning: Om kriterier viktas felaktigt kan resultatet bli missvisande. Ett kriterium som får för hög vikt kan dominera hela analysen medan andra viktiga faktorer får för liten påverkan. Därför kräver viktningen både erfarenhet och eftertanke för att spegla verksamhetens verkliga prioriteringar.
- Ger en falsk känsla av exakthet: Poäng, vikter och beräkningar kan ge intrycket att resultatet är helt objektivt och matematiskt korrekt. I verkligheten bygger många bedömningar på uppskattningar, antaganden och tolkningar. Ett alternativ som får högst poäng är därför inte automatiskt det bästa alternativet i alla situationer.
- Kan missa kvalitativa faktorer: Vissa faktorer är svåra att omvandla till siffror och poäng. Exempelvis kulturpåverkan, innovation, kreativitet, relationer eller framtida möjligheter kan vara betydelsefulla men samtidigt svåra att bedöma på ett rättvist sätt i en matris. Detta kan göra att viktiga aspekter undervärderas.
- Kräver tillgång till relevant information: För att skapa en tillförlitlig analys behöver bedömningarna baseras på fakta och data. Om information saknas, är osäker eller av låg kvalitet riskerar poängsättningen att bli missvisande. Beslutet blir då inte mer tillförlitligt än den information som ligger till grund för analysen.
- Kan vara svår att förstå för ovana deltagare: Personer som inte tidigare arbetat med MKM kan uppleva metoden som komplex. Begrepp som kriterievikter, poängskalor och totalpoäng kan skapa osäkerhet om processen inte förklaras tydligt. Detta kan minska engagemanget och förtroendet för resultatet.
- Gruppdynamik kan påverka resultatet: Vid gruppbaserade analyser finns risk att starka personligheter, chefer eller experter påverkar bedömningarna mer än andra. Detta kan leda till att vissa perspektiv får för stort genomslag medan andra inte kommer fram, trots att metoden i sig är tänkt att stödja ett balanserat beslutsfattande.
- Kräver regelbunden uppdatering: Förutsättningar, marknader, kundbehov och organisationens mål förändras över tid. En MKM som byggts på gamla kriterier eller inaktuell information kan snabbt tappa relevans. Matrisen behöver därför ses över och uppdateras när omständigheterna förändras.
- Kan bli otymplig vid många alternativ: När antalet alternativ och kriterier ökar blir matrisen större och mer komplex att hantera. Analysen kan då bli svåröverskådlig och tidskrävande, särskilt om många personer deltar i bedömningen eller om omfattande viktning används.
- Riskerar att fokusera mer på poäng än diskussion: I vissa fall lägger grupper stort fokus på den slutliga rankningen och totalpoängen istället för att diskutera orsakerna bakom resultaten. Detta kan minska lärandet och leda till att värdefulla insikter, avvägningar och erfarenheter inte tas tillvara i beslutsprocessen.
- Kan ge olika resultat vid små förändringar. Om poäng eller vikter förändras kan rangordningen mellan alternativen ibland ändras kraftigt. Detta innebär att resultatet kan vara känsligt för mindre justeringar, särskilt när alternativen har liknande totalpoäng. Därför bör resultatet alltid kompletteras med analys och professionell bedömning.
- Risk för överanalys: I vissa situationer kan organisationer lägga för mycket tid på att skapa detaljerade matrisanalyser för beslut som egentligen är relativt enkla. Detta kan leda till långsammare beslutsfattande och onödig administration utan att beslutets kvalitet förbättras i motsvarande grad.
Steg-för-steg Guide
- Definiera beslutet eller frågeställningen: Börja med att tydligt beskriva vilket beslut som ska fattas eller vilket problem som ska lösas. Ett väl avgränsat syfte säkerställer att analysen fokuserar på rätt område och att alla deltagare har en gemensam förståelse för målet. Beslutet kan exempelvis handla om att välja leverantör, prioritera förbättringsförslag, välja ett projekt eller jämföra olika konceptlösningar.
- Identifiera alternativen: Lista de alternativ som ska jämföras i matrisen. Alternativen bör vara realistiska, tydligt definierade och möjliga att genomföra. Ju tydligare alternativen beskrivs, desto enklare blir det att genomföra en rättvis och konsekvent utvärdering.
- Fastställ bedömningskriterier: Identifiera de kriterier som är viktiga för beslutet. Kriterierna ska spegla de faktorer som påverkar framgången för beslutet, exempelvis kostnad, kvalitet, kundnytta, risk, hållbarhet, genomförbarhet eller ledtid. Det är viktigt att kriterierna är relevanta, mätbara och förståeliga för alla som deltar i bedömningen.
- Definiera bedömningsskalan: Bestäm hur alternativen ska poängsättas. En vanlig metod är att använda en skala från 1 till 5 eller 1 till 10 där högre poäng representerar bättre uppfyllelse av kriteriet. Tydliga bedömningsregler minskar risken för olika tolkningar och ökar jämförbarheten mellan alternativen.
- Sätt vikter på kriterierna: Om vissa kriterier är viktigare än andra bör de tilldelas vikter. Vikterna kan anges i procent eller poäng och ska spegla organisationens prioriteringar. Exempelvis kan kundnytta ges högre vikt än implementeringskostnad om kundvärde är den viktigaste framgångsfaktorn.
- Skapa Multi-Kriterie-Matrisen: Bygg upp matrisen genom att placera alternativen i rader och kriterierna i kolumner. Om vikter används placeras även dessa i matrisen. Strukturen ger en tydlig översikt över vad som ska bedömas och skapar en gemensam arbetsyta för analysen.
- Utvärdera varje alternativ: Bedöm varje alternativ mot samtliga kriterier enligt den valda poängskalan. Bedömningarna bör baseras på fakta, erfarenheter, tillgängliga data och expertkunskap. Vid grupparbete är det ofta värdefullt att diskutera bedömningarna gemensamt för att skapa samsyn.
- Beräkna totalpoäng: Summera poängen för varje alternativ. Om kriterierna är viktade multipliceras respektive poäng med kriteriets vikt innan summering. Resultatet visar hur väl varje alternativ uppfyller de samlade kraven och gör det möjligt att jämföra alternativen på ett strukturerat sätt.
- Analysera resultatet: Granska totalpoängen men studera även detaljresultaten för varje kriterium. Ett alternativ med högst totalpoäng kanske samtidigt har svagheter inom områden som är kritiska för verksamheten. Analysen bör därför fokusera på både helhet och detaljer för att säkerställa ett välgrundat beslut.
- Diskutera avvägningar och känslighet: Undersök hur resultatet påverkas om vikter eller poäng förändras. Detta hjälper teamet att förstå vilka faktorer som har störst påverkan på utfallet och om slutsatsen är stabil eller känslig för mindre förändringar. Känslighetsanalys stärker kvaliteten och trovärdigheten i beslutet.
- Fatta beslut: Välj det alternativ som bäst uppfyller de definierade kriterierna och verksamhetens mål. MKM fungerar som ett beslutsstöd, men det slutliga beslutet bör även ta hänsyn till strategiska överväganden, erfarenheter och eventuella omständigheter som inte fångats i matrisen.
- Dokumentera och följ upp: Dokumentera kriterier, vikter, bedömningar, resultat och beslut. Dokumentationen skapar spårbarhet och gör det möjligt att senare utvärdera om beslutet gav önskat resultat. Vid framtida beslut kan erfarenheterna användas för att förbättra både bedömningskriterier och själva beslutsprocessen.
Organisation
- Ledning och chefer: Chefer och ledningsgrupper använder MKM för att fatta strategiska beslut där många faktorer behöver vägas samman. De definierar ofta kriterier som lönsamhet, risk, kundvärde, hållbarhet och strategisk påverkan för att jämföra olika initiativ, investeringar eller förändringsprojekt. Genom att använda MKM kan ledningen skapa större transparens kring varför vissa alternativ prioriteras framför andra och säkerställa att besluten är kopplade till verksamhetens övergripande mål.
- Projektledare: Projektledare använder MKM för att prioritera projekt, aktiviteter och resursfördelning. Genom att bedöma alternativ utifrån kriterier som kostnad, tidsåtgång, komplexitet, affärsnytta och risk kan projektledaren identifiera vilka insatser som ger störst värde. Metoden används även för att välja leverantörer, tekniska lösningar och förbättringsförslag inom projekt.
- Lean-koordinatorer och Förbättringsledare: Lean-koordinatorer använder MKM för att prioritera förbättringsförslag och Kaizen-aktiviteter. Kriterierna fokuserar ofta på kundvärde, reducering av slöseri, genomförbarhet, resursbehov och påverkan på flödet. Genom den strukturerade bedömningen kan förbättringsteam fokusera sina resurser på de åtgärder som ger störst effekt för verksamheten.
- Produktionschefer. Produktionschefer använder MKM för att fatta beslut om processförbättringar, investeringar i utrustning och förändringar i produktionen. Alternativen bedöms ofta utifrån kriterier som produktivitet, kvalitet, säkerhet, underhållsbehov, kapacitet och kostnad. Metoden hjälper produktionschefen att balansera kortsiktiga och långsiktiga effekter innan beslut fattas.
- Produktutvecklare: Produktutvecklare använder MKM för att jämföra koncept, funktioner och designalternativ. Bedömningen kan omfatta kundnytta, teknisk genomförbarhet, utvecklingskostnad, marknadspotential och hållbarhet. Genom att använda MKM kan utvecklingsteamet välja de lösningar som bäst möter både kundernas behov och verksamhetens mål.
- UX-Designers: UX-designers använder MKM för att prioritera funktioner, koncept och förbättringar i digitala tjänster. Kriterierna kan inkludera användbarhet, tillgänglighet, användarvärde, teknisk komplexitet och affärsnytta. Metoden gör det möjligt att väga användarnas behov mot organisatoriska krav och skapa mer balanserade designbeslut.
- Marknadsförare: Marknadsförare använder MKM för att välja kampanjer, målgrupper, kommunikationskanaler och marknadsaktiviteter. Alternativen jämförs ofta utifrån kriterier som räckvidd, kostnad, konverteringspotential, varumärkespåverkan och genomförbarhet. Detta gör det enklare att investera marknadsbudgeten där den förväntas ge störst effekt.
- Inköpare: Inköpare använder MKM för att utvärdera leverantörer, produkter och avtal. Bedömningen kan omfatta pris, kvalitet, leveranssäkerhet, hållbarhet, service och risknivå. Genom att utvärdera flera kriterier samtidigt undviks beslut som enbart baseras på lägsta pris.
- Ekonomer och controllers: Ekonomer använder MKM för att analysera investeringar, budgetprioriteringar och affärsbeslut. Kriterierna omfattar ofta avkastning, kostnad, risk, kassaflöde och strategisk betydelse. Metoden hjälper till att kombinera ekonomiska faktorer med verksamhetsmässiga behov för att skapa mer välgrundade beslutsunderlag.
- HR-specialister och rekryterare: HR-specialister använder MKM vid rekrytering, kompetensutveckling och organisatoriska förändringar. Kandidater kan exempelvis jämföras utifrån erfarenhet, kompetens, kulturmatchning, ledarskap och utvecklingspotential. Metoden ger en mer strukturerad och rättvis process där flera aspekter vägs in samtidigt.
- Kvalitetsansvariga: Kvalitetsansvariga använder MKM för att prioritera kvalitetsförbättringar, avvikelseåtgärder och utvecklingsinitiativ. Bedömningen fokuserar ofta på kundpåverkan, risknivå, kostnad, frekvens och förbättringspotential. Detta gör det möjligt att koncentrera resurser på de kvalitetsproblem som har störst påverkan på verksamheten.
- Hållbarhetsansvariga: Hållbarhetsansvariga använder MKM för att utvärdera initiativ utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv. Alternativen kan bedömas utifrån klimatpåverkan, resurseffektivitet, arbetsmiljö, lagkrav och affärsvärde. Metoden hjälper organisationen att fatta beslut som stödjer långsiktig hållbar utveckling.
- IT-chefer och systemförvaltare: IT-chefer använder MKM när olika system, plattformar eller tekniska lösningar ska jämföras. Vanliga kriterier är säkerhet, användbarhet, integrationsmöjligheter, kostnad, skalbarhet och supportbehov. Genom en strukturerad bedömning minskar risken för kostsamma felinvesteringar och tekniska vägval med negativa konsekvenser.
- Operatörer och medarbetare: Operatörer och medarbetare använder ofta MKM i förbättringsgrupper och arbetslag för att prioritera problem, idéer och förbättringsåtgärder. Kriterierna kan vara arbetsmiljö, säkerhet, tidsbesparing, kvalitet och enkelhet att genomföra. Metoden skapar delaktighet och gör det lättare att komma överens om vilka förbättringar som ska genomföras först.
- Kunder och intressenter: Kunder och andra intressenter kan involveras i en MKM för att bidra med sina perspektiv på vilka kriterier som är viktigast. Deras bedömningar hjälper organisationen att säkerställa att beslut inte enbart bygger på interna prioriteringar utan även speglar externa behov, förväntningar och krav. Detta leder ofta till mer kundcentrerade och hållbara beslut.
Behöver ni hjälp att komma igång med konceptet?
Vi erbjuder uppdragsbemanning ex produktionstekniker som en resurs vid genomförandet eller projektledare för bästa styrning. Planerar ni att införa flera Lean koncept, ta då in en Lean Coordinator som hjälper er med en övergripande Lean strategi.
Intresserad?
Rekrytering | Bemanning | Utbildning
mikael@hybridwork.se
073-9282441
”Uppmuntra till inlärning med Green Card certifiering och säkerställ att kompetensen finns för att utföra jobbet eller konceptet – ett win-win för både företaget och för era anställda i deras karriär”
Bygger på en kompetensmatris som visar vilka aktiviteter som ska vara uppfyllda med dess status visualiserat.
”Timelinespel, ett Gamification event. MKM Multi-Kriterie-Matrix företagsspel för lättsamt lärande att implementera koncept. Främjar teambuilding och framdrift”
Ett spelupplägg att kunna återkomma till för nya utmaningar. Teamen tränas i att aktivt lära sig och presentera lösningar. Skapar tävlingsmoment.
”IT stödet IKM Manager är programmoduler skräddarsytt direkt för MKM Multi-Kriterie-Matrix konceptet och stödjer ett standardiserat arbetssätt. Ger samtidigt både framdrift och historik.”
Går att företagsanpassa och vara kopplat mot affärssystem eller visualiseringsprogram ex Power Bi. Har en användarmanual som även visar hur programmet är uppbyggt.
”Ge rätt förutsättning vid införandet av MKM Multi-Kriterie-Matrix konceptet med en projektplan som har tidsatta aktiviteter och en projektbudget”
Vem gör vad och när? Skapar framdrift. Göra konceptets aktiviteter i rätt tid för att kunna vara klar enligt planerat. Vi hjälper gärna er som extern projektledare.
”Öka möjligheten för den nyrekryterade att lyckas i sin nya tjänst och samtidigt utveckla företaget med att föra in nya koncept – En skräddarsydd individuell Trainéeutbildning med ett schema som visar vad som ska vara uppfyllt.”
Ett trainéeprogram kan innebära att förutom traditionell inlärning och att få tillgång till mentorskap, att få göra intressanta aktiviteter som ex arbetsprover eller leda företagsspel typ våra Timelinespel.
